- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 28 (1908) /
168

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

råde, som sträcker sig ända från trakten närmast Öster om den
nuvarande vattendelaren bort mot fjordarnas innersta delar i väster samt
åt nordost såsom ett smalt bälte följer högfjällen ända bort mot
Rejsensystemet. Höjden på dalbottnarna är omkr. 900 m. vid
vattendelaren och i 000—i 100 m. i högfjällssträckningens mitt. Fjällslätten,
som i det följande kallats 7##tf/-slätten, lutar sålunda åt SO och
har sannolikt, åtminstone i denna del, blivit utformad med tillhjälp
av vattendrag, som runnit åt detta håll.

De inom Tromsö amt liggande höga, släta topparna
sammanföras tills vidare i en grupp, Likka-nivån. Gabbrofjällens släta toppar
ha i allmänhet en något större höjd än de övriga, som utgöras av
sedimentära lager. Anledningen till dessa senare toppars bevarande
torde mången gång vara att söka i en horisontell lagerställning,
vilken icke gynnat ras. Någon skyddande hätta av hårdare bergarter,
kvartsit eller liknande, har jag icke funnnit på de toppar jag
undersökt.

Tuipalslätten har blivit sönderskuren av yngre dal bildningar.
Särskilt inom området närmast väster om den nuvarande
vattendelaren, där slätten var jämnare och terrängen sålunda lägre, ha de
yngre dalsystemen nått en omfattande utveckling, vida större än
inom den närmare havet liggande men högre fjälltrakten. Under
Guris-perioden trängde dalar fram ända till den nuvarande vattendelaren,
men efter periodens avslutning har något betydande ytterligare
framträngande ej ägt rum. Huvuddalarnas och de större bidalarnas nedre
delar ha blivit fördjupade och vidgade, men de yngre
dalgenerationerna ha icke nått fram till vattendelaren.

I dessa trakter finnas talrika vittnesbörd, att denudationen
under en lång tidrymd arbetat till en basnivå, liggande mellan
Tui-palslättens och Gurisgenerationens. Lämningar av denna
denu-dationsyta, vilken tillhör det skede, som blivit kallat
Borsupe-rioden, äro nyss beskrivna från Rejsentrakten, varest vi sysselsatte
oss endast med de rester, som lågo NV om vattendelaren. Vi
skola här finna mycket omfattande partier av Borsiiytan på
vatten-delarens andra sida, inom det svenska landområdet. Vi skola betrakta
de större dalgångarna var för sig och börja med den nordligaste.

Guovdajaur—Köngämädalen. Från Guovdajaur rinner en älv
med riktning åt SO, tills den kommer nära Goldajaurs NV-ända,
varest den böjer av åt V och NV, samtidigt med att den
mottager bifloden från Goldajaur. Alven löper sedan i en djup dal och
mynnar i Lyngemjordens innersta vik. Guovdajaurs nivå är om-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:51:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1908/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free