Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessa siffror ange sålunda höjden av den mellan de gamla
älvdalarna löpande ryggen. Dalbottnarna kunna icke ha legat så högt.
Slätten på Sautsos västsida ligger lägre, är visserligen
morän-täckt, men berggrunden går dock i dagen på flera ställen såväl i
närheten av Sautso som mellan Sautso och Manamtjårro.
Berggrundens dalbotten kan icke ligga så särdeles djupt under
moräntäckets yta (650 m.). Här har troligen gått fram ett större
vattendrag under Borsutiden, sannolikt kommande från den då icke om
vända Dividalen. Förbindelsen mellan dalen V om Sautso och
Dividalens system förmedlas av en vid, öppen dal vid Kamasjaur
(649 m.) med fortsättning mot NV. Kamasjaur lämnar visserligen
nu sitt vatten till Altevand, men vattendelaren är låg. Dalen vid
Kamasjaur är betydligt vidare än de dalar, som längre i norr, vid
Kipamajaur, Korvijaur och Salmijaur, gå fram över den nuvarande
Fig. ii. Från Altevands västända. Lämningar av en äldre dalgeneration
(Borsugenera-tionen) i dallister och dalnäsor med bruten rygg.
vattendelaren. Det vattendrag, som frambragt dalen vid Kamasjaur,
bör av denna grund ha haft större dimensioner än vattendragen
i de andra dalarna. Sannolikt var det själva huvudavloppet från
fjälltrakten mellan Altevand och Dividalen, som gick fram förbi Sautso.
Lämningar av de gamla dalbottnarna från Borsutiden finner man
såväl i Multojokks dal, i Naustivagge och i Ana Vandenes
dalgång som ända borta i Högskarälvens dal. I den sistnämnda
dalen äro listerna mycket breda. Några noggranna mätningar av
dallisternas höjder har jag ej utfört, men deras samhörighet med
varandra och med passhöjden vid Kamasjaur är tydlig. Till hjälp vid
orienteringen har man lämningarna av Gurissystemets gamla
dalbottnar samt de ovanför liggande resterna av Tuipalytan. Man kan
då utan svårighet konstatera en mot N fortgående höjning av de
mellanliggande dalresterna från Borsutiden.
Altevands yta ligger omkr. 490 m. ö. h. Vattnet går nu ut
vid sjöns västra ända genom Bardoälven, vilken tillhör Målsälvens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
