Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fjällmassa över ett lägre fjälland, vilkets genomsnittshöjd kan sättas
ungefar lika med bottnen i den bekanta porten vid Tjuonajaure
1000mf
Fig. 13. Från Nakerivare mot SV och V. Visar avjämningen till Tuipalgeneratio-
nens nivå.
(1 000 m.), belägen på Nissontjåkkos östra sida. Nissontjåkkos
kontur är karakteristisk för många av de vidlyftigare fjällen i denna
trakt, överst en flackt
liggandelinje, angivande
en mer eller mindre
plan rest av en slätt på
toppen, där nedom tvär
övergång med branta
stup till fjällfotens
lugnare linjer.
Av kartans bild
av trakten får man
samma uppfattning om
kontrasten mellan de
höga topparna och de
vida dalbottnarna. Hålla
vi oss till fjällen kring
Nissontjåkko, kunna vi
urskilja trenne drag i
topografien. Topparna
gruppera sig i smärre
gyttringar med branta
sluttningar. De olika
gyttringarna skiljas genom vida dalar på 1 000—1 100 m. nivå.
Dalar på lägre nivå (omkr. 650—750 m.) omge en större samling
af toppgyttringar. Hit höra Pessinenjokis dal och den mötande
Kuolkasjokis, Allesjokis dal och den gamla, högre Abiskodalen,
som, att döma av dallisterna utefter Abiskojokk, en gång funnits.
Fig. 14. Schematiska tvärprofiler av Torneträsks
dalgång. Den övre profilen är lagd genom högsta delen
av Kuokula, den nedre utefter riksgränslinjen.
Rgn Riksgränsens station.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
