- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 28 (1908) /
179

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vilkas ryggar äro avjämnade och släta ovanpå, men vilkas sidor
med skarp kontrast höja sig över den vida G urisdal bottnen.
Moränlagret är mycket tunt, berggrunden går i dagen överallt.
Liknande lämningar av Borsudalen finner man ännu så långt väster ut
som vid Rombaksfjordens inre del. Den västerifrån utbildade
Gu-risgenerationen har, såsom synes av fig. 16 och 17, nått en hög grad
av vidd och mogenhet.

De norra sluttningarna av de fjäll, som öster om vattendelaren
skjuta fram i dalens sydsida, visa ett egendomligt förhållande.
Fjällens övre delar, vilka äro avjämnade, med lindrigt sluttande sidor,
avgränsas genom branta stup från såväl huvuddalen som från de
mellan fjällen liggande smärre dalarnas bottnar. Den jämnsluttande,
långa konturlinje, som kan följas nästan ända från toppen, brytes av
genom en brant intill huvuddalen. Tänkte man sig denna
konturlinje fortsatt nedåt, skulle den komma att ligga ungefär i nivå med
topparna på de långsluttande kullarna, som höja sig över dalbottnen.

Liknande är förhållandet med de flesta ijällen utefter dalens
norra sida, Njunjevare, Vaddetjåkko, Pejviktjåkko och det fjäll, på
vilket riksröset 268 är rest. Alla dessa hava dalsporrar med bruten
rygS* och hos alla lutar konturlinjen ovanför brytningsstället mot en
dalbotten på högre nivå än den nuvarande. Mellan dessa fjäll ligga
dalar med bottnar, »hängande» ett par tre hundra m. över
Njuora-jokks nivå och synbarligen tillhörande en äldre, högre dalgeneration.
Dalsporrar med bruten rygg och även dallister från en högre
liggande dal finner man utefter den del av dalgången, som upptages
av Torneträsk. På några ställen ligga större rester av den gamla
dalens botten eller, kanske rättare, av dalsidornas lägre delar,
t. ex. vid Tuopti och vid Ripasvare på norra sidan, vid
Vuosko-vare nära Stordalens station och vid Vorevardo nära Nakerijärvi
på sydsidan av dalen. En nu hängande dal, vilkens botten är
utbildad till Borsunivån, är Pessinenjokis dal, som mynnar in i
Torne-träsks dalgång från söder strax V om Kaisapakte station.
Abisko-dalen har också rester av en gammal dalbotten på ungefar samma
höjd. Särskilt kring den sydliga delen av dalen äro dessa
iögonenfallande. Utefter gränsen mot A liesjokks vattenområde utbreda sig
stora vidder av Borsutidens denudationsyta. Biälvarna på
Abisko-dalens västra sida, Håikamajokk och Kårsovaggejokk, ligga även på
vissa sträckor i dalar från denna tid.

Intill östra delen av sjön finna vi förhållanden, som erbjuda
vissa likheter med dem vi iakttagit i dalen väster om sjön. En

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:51:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1908/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free