Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ten, varken i denna del eller längre ned, skär vattnet i
berggrunden på bägge sidor, utan själva älvläget utgöres av det nedrasade
materialet. Det nu framströmmande vattendraget är obetydligt och
torde ha svårt att hålla dalen trafikabel med det nuvarande djupet.
Öster om Muddusjokk ligga nedskurna ett antal kanjonbildningar,
vilka ej nu genomfaras av annat än små bäckar eller till och med
stå torra största delen av året, såsom fallet lär vara med den öster
om Tuoljebäcken nedskurna rännan, vilken i Njuoravuolle benämnes
Moskoskårros. Förekomsten av dessa bildningar endast på ena
sidan av huvuddalen ger anledning att sätta deras existens i samband
icke med erosion, utförd av vattnet från de nuvarande små
nederbördsområdena, utan med istidens och avsmältningsperiodens älvar.1
Det är då sannolikt, att även den djupa dal, som hyser
Muddusjokk, till någon del utskurits under samma tid.
Den efter Muddustiden försiggångna vattenerosionen har i den
gamla Muddusytan gjort djupa inskärningar, Luleälvens och den
därmed nära vinkelräta Muddusjokks dalgångar. I bägge dessa
skärningar ligger berggrunden endast något tiotal m. under den
täckande moränens yta, och den höga grad av mogenhet och
av-jämning, som de vida dalarna synas äga, kan anses tillkomma även
de i själva berggrunden utskurna dalarna.
Den dal, i vilken Pakkojokk löper, ligger betydligt högre än
huvuddalen, och att detta icke beror på lösa avlagringar, framgår
därav, att berggrunden är så gott som barskrapad i partiet närmast
huvuddalen. Pakkojokks dal är så skarpt nedskuren i platån, att
man blir böjd att antaga den tillhöra en särskild generation, yngre än
Muddusgenerationen och äldre än Luleälvens djupa dal. Jag har
upptagit Pakko-generationen såsom ett mellanstadium, ehuru de
lämningar, jag funnit av densamma, äro ganska obetydliga. Från
Torne-träsks dalgång omnämnde jag rester av en generation, yngre än
Muddusgenerationen, men dock icke synnerligen djupt nedskuren i den
samma, och, såsom nyss blivit framhållet, kan man kring övre
delen av Luleälvens dalsystem på grund av Hambergs redogörelse
urskilja tvenne grupper av dalar yngre än Borsuslätten. Den nedre
av dessa torde böra sammanställas med Pakkogenerationen.
Stora Lulevattens yta ligger 370 m. ö. h., endast 28 m. över
Torneträsk. Mellan Luleluspen och lugnvattnet vid Pakkojokks
inflöde sänker sig älven omkr. 190 m. På sträckan ovan Porjus ligger
1 Jfr Högbom, Norrland, naturbeskrifning, sid 106. Uppsala 1906.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
