Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de sydliga längsdalarna väster ut till Indusfloden. I ett par tilläggs*
kapitel skildras också den färd, som under den tidigare expeditionen
på sensommaren 1896 utfördes genom den märkliga längsdalen på
sydsidan af Arkatagh.
Med sin vanliga detaljrikedom lär oss Hedin i dessa två band
känna jordens mest utpräglade högland, ett område, där hans
på-skyndade färder i olika riktningar under flera månader aldrig förde
honom ned till lägre nivå än den, på hvilken Mont Blancs topp
är belägen. Det vore emellertid fullständigt oriktigt att beteckna
Tibet som en högplatå, tvärt om består hela landet af den ena
väl markerade höjdryggen efter den andra, skilda af längsdalar, som
i medeltal synas’ ligga omkring 350 meter under bergåsarnas
pass-nivå. Under sin färd söder ut öfver 7 latitudgrader passerade
författaren ej mindre än omkring 25 sådana höjdryggar. Huruvida
alla dessa verkligen kunna betecknas såsom till sin
uppkomsthistoria skilda bergskedjeindivider, framgår ej af föreliggande
be-skrifningar; för afgörandet af denna fråga skulle kanske också
erfordras mera ingående geologiska studier än en pioniärexpedition
af denna art kan prestera.
Ett bland de i rent geografiskt hänseende viktigaste resultaten
af nu ifrågavarande undersökningar är, att de visa oss den
utpräglade parallellism, som öfver långa sträckor är rådande mellan dessa
kedjor; tidigare kartor hade ofta framställt dem såsom löpande
tillsammans i verkliga bergknutar. Hedins detaljerade kartläggning,
noggranna beskrifningar, präktiga bilder och talrika höjdmätningar
ge oss en långt bättre öfverblick öfver dessa tibetanska landsträckors
morfologi än någon föregående expedition torde hafva lämnat,
öfverraskande är emellertid, att inga höj dsiffror anföras för de
toppar och bergmassiv, som expeditionen passerat, och dock
be-skrifvas de ofta såsom synnerligen imponerande. Någon som helst
svårighet kunde väl dylika mätningar ej ha erbjudit. Möjligen
innehåller texten någon förklaring till nu antydda brist, ehuru
anmälaren ej observerat densamma. Kanske föreligger här också en
obenägenhet att anföra siffror, som på grund af sakens natur ej
kunna göra anspråk på någon högre grad af noggrannhet, men med
hänsyn till frågans stora intresse synes det dock som om äfven
approximativa uppgifter här kunnat vara på sin plats.
I denna värld af landskapsdetaljer erbjuder naturligtvis
nomenklaturfrågan betydande svårigheter. De flesta naturföremål äga nog
inhemska namn, minst kanske bergskedjorna, äfven de största af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
