Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att jag icke kunde tänka på någon undersökning af hela sjön utan måste
begränsa mig till dess västra fjärdedel. Den 16 mars lämnade vi lägret
och följde södra stranden, hvars kustlinje jag medelst syftningar och
skisser sökte fastställa. Att känna igen sig å befintliga kartor var
knappast att tänka på. De geologiska förhållandena voro af ett visst intresse,
hvarför jag offrade någon tid på deras studium. Sent på aftonen landade
vi å en liten ö, den största i en grupp af trenne, och troligen utsatt å
Nordenskjölds karta. Tidigare hade jag besökt en annan grupp af trenne
små öar, hvilka icke finnas å kartorna, och där de geologiska
förhållandena voro mycket upplysande för den glacialgeologiska fråga, som
här nedan i korthet skall behandlas.
Vi hade valt vår lägerplats, där en lämplig utgångspunkt syntes
mig finnas för lodningar i sjöns midtlinje, men fingo ingen anledning
att prisa vårt val. Med undantag af en liten exkursion till närmaste
punkt å södra stranden, voro vi nämligen två dygn fångna å ön, i det
att vind och hög sjö gjorde det otänkbart att ge sig ut i vår lilla
farkost. På aftonen den 18 lugnade det emellertid plötsligt, och vi voro
icke sena att lämna vårt fängelse. Hela natten färdades vi nu tillbaka
mot lägret, och härunder gjordes en serie lödningar. Det största djupet,
130 m., fann jag i sjöns midtlinje, ungefär 24 km. ö om västra ändan,
och därifrån aftager djupet sakta mot denna. Säkert växer det öster ut
betydligt; i gränskommissionens arbete1 finnes en uppgift, att man i sjöns
midt ej fått botten med en lina af 150 famnars längd, men under hvilka
omständigheter detta ägt rum, har jag ännu icke lyckats få reda på.
Tidigt på morgonen den 19 voro vi tillbaka.
De följande dagarna förgingo under arbeten i närheten af lägret,
Quensel undersökte den intressanta, med Azopardofloden parallella dal, som
löper norr om Cerro Hope, och Halle afslutade de kartografiska arbetena.
Den 22 påbörjades nedflyttningen till Azopardomynningen under
vedervärdiga väderleksförhållanden, som varade hela den följande tiden,
och den 25 hade vi allt klart för affärd. Följande dag embarkerade
expeditionen å »Huemul», som punktligt infunnit sig, och två dagar
senare voro vi åter i Punta Arenas.
Här nedan lämnas följande öfversikt öfver de utförda undersökningarna.
Geologiska arbeten. Beträffande de stratigrafiska och petrografiska
studierna kan kand. Quensel tills vidare meddela, att han sannolikt fått
goda uppslag till en parallellisering mellan den eldsländska och den
patagoniska Kordilleran. Ett afgörande uttalande i denna fråga kan
naturligtvis göras först sedan mikroskopisk undersökning af bergarterna blifvit
företagen. Af särskildt intresse är hans upptäckt af det ofvannämnda
Sveamassivets lakkolitiska natur, bergarten utgör ett nytt led i den rad
af eruptivbergarter, som spela en så stor roll i Ostkordillerans bUdning.
Osökt inbjuder Cami-området till glacialgeologiska studier. Quensel
undersökte vid upprepade tillfällen Azopardoflodens dalgång och den
parallelldal, som stryker fram norr om Cerro Hope, och under min båttur
fann jag godt tillfälle att göra iakttagelser vid sjöns stränder samt å dess
1 Demarcaciön de la linea de frontera en la parte sur del territorio, sid. 10.
(Oficina de limites. Santiago 1906).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
