Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vianten var ringa, gällde det att skynda. Mylius-Erichsen ville
emellertid icke afstå från fulla genomförandet af sitt program. Hans
djärfhet var, såsom hans öde visade, för stor, men man må ej
glömma, att han representerade en helt ny typ af arktiska
forskningsresande, den som väsentligen litar till fångsten, gående ut från
öfvertygelsen, att, om den illa beväpnade eskimån kan uppehålla
lifvet i de arktiska ödemarkerna, så bör också den välbeväpnade,
intelligente européen, hvilken af eskimån lärt sig hela hans
lefnads-konst, kunna det. Erichsen hade ock så många gånger pröfvat
riktigheten af denna sin uppfattning, att man lätt kan förstå,
hurusom han trotsade på sin lycka.
Då de bägge partien skildes åt, hade Mylius-Erichsen proviant
för 8 à 9 dagar åt sig och sina följeslagare, för 11 dagar till
hundarna, hvaijämte fotogen fanns för ett 20-tal kok. Koch hade ej
stort mer och 340 km. till närmaste depå!
När Mylius-Erichsen hunnit ett par mil västligare, mötte honom
åter en ny, stor fjord, böjande af mot sydväst, hvilken han först trodde
vara Pearykanalen. Det visade sig emellertid snart, att han
kommit till den betydande Hagenfjorden, hvars undersökning tog
ytterligare tid. Af expeditionens karta framgår, att kuststräckan från
vinterhamnen till Kap Glacier, där Pearys karta vidtager vid
Pearykanalen, är 1 125 km. i stället för ungefär 525, som man vid
expeditionens start ansåg sig ha att utforska. Så stor är dels
kustlinjens afvikelse mot NO, dels längden af dess många och djupa
fjordar.
Det blef nu slut med storvildtet, några ripor var allt hvad
man lyckades nedlägga. Den 4 juni var provianten slut, man stod
inför hungersnöden. Det oaktadt beslöts att icke vända utan gå
vidare mot väster till Kap Glacier. Träffades icke något vildt, var
det vandringen mot döden. Lyckan stod emellertid bi, och den
14 juni nåddes Pearys östligaste punkt, det ofvannämnda Kap Glacier.
Kartbilden från väster kunde sammanknytas med den från öster
utforskade, Grönland var kartlagdt! Icke ens denna storartade
framgång tillfredsställde de djärfva upptäckarna. De gingo öfver
kanalen, för att kartlägga dess nordsida, samt upptäckte där den
långa, smala, mot NV riktade Jörgen Brönlunds fjord.
Läget var nu svårt, hundspannen voro kraftlösa af brist på
föda, snön i smältande och bar ej. Under dessa omständigheter
blef det en tvingande nödvändighet att söka nå fartyget så fort
som möjligt. Men då man saknade båtar, kunde detta ske först sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
