Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och om ett par mera sammanhängande obygder. Men redan på tal
om olägenheterna med den relativa metoden sockenvis framhölls,
att ingen socken består helt och hållet af bygd. Äfven inom ett
bygdområde växla bygd och obygd, endera uppträder som öar, det
andra nätformigt omgifvande dessa.
Bikartan framställer i skalan 1 : 900 000 den verkliga bygden,
afskild från både större och mindre obygdspartier. Då ekonomiska
kartor saknas öfver Gottland, har icke någon i detalj objektiv grund
kunnat finnas för bygdens särskiljande. Detta har skett med tillhjälp
af den topografiska kartan och så, att kompakta skogs- och myrområden
eller strandhedar af allra minst en kvadratkilometers yta räknats
som obygd. Alla habitationer ligga inom bygdöar. Genom bikartans
mycket starka förminskning från originalet, nämligen nio gånger,
torde den, trots allt, vara upplysande och ganska riktig.
Såsom framgår af den topografiska kartan, upptagas Gottlands
obygder alldeles öfvervägande af skog Ett icke ringa inflytande
på befolkningens fördelning utöfva de zoner af delvis magert
skogbevuxna hällmarker, som Henrik Hesselman sysselsatt sig med i
samband med sina studier af de gottländska skogarna1, och som
han återgifver på en karta i enlighet med Sveriges Geologiska
Undersöknings mätningar. Myrarnas obygdsområden torde alltmera
genom utdikning och odling komma att eröfras åt bygden, medan
strandheden och refkalkzonen ännu intaga sina områden
oförminskade.
Då man betraktar befolkningsprickarna i Gottlands
bygdområden, så finner man genast, huru de äro förtätade till vissa
långsträckta och för öfrigt ganska jämnt fördelade anhopningar, t. ex.
utmed vägsträckor. På några ställen äro förtätningarna så betydliga,
att de måste betraktas som särskilda små befolkningscentra. Sådana
äro Klintehamn, Slite, Hemse m. fl. Konstruktionen af deras prickar
är tämligen osäker, då särskilda siffror ej varit tillgängliga för orten
och för den öfriga delen af dess socken, och då dessa orters
beteckning på den topografiska kartan ger föga ledning vid bedömandet
af deras invånareantal. Socknens prickantal har utportionerats på
landsbygdens gårdar och torp efter samma norm som i närmast
omgifvande socknar, hvarpå återstoden koncentrerats till själfva orten.
Gottland har endast en ort med öfver 2 000 invånare, nämligen
dess enda stad, Visby, som 1904 räknade 8773. På kartan har den
utmärkts i tio gånger mindre skala än landsbygdens befolkning, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
