Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
narna och sluttningarna synes isen ha gjort endast ringa åverkan.
En och annan mellan högre fjäll inklämd dal torde ha blivit
omformad och bryter av med sina branta dalsidor, men eljest härska
samma jämna, lugna linjer över det hela. Jämnheten i Gurisnivån
kan icke härröra av glaciala avlagringar, vilka dölja berggrundens
relief, ty flerstädes i de brantare bäckdalarna går fasta berget i
dagen, likaså i sluttningarna. Moränlagret på denna höjd synes vara
obetydligt, jämfört med de lösa avlagringarna i de djupare dalarna.
I trakten närmast havet har naturligen avjämningen gått längst. En
stor del av de vidsträckta öarna Vandö, Ringvatsö, Kvalö (vid
Tromsö) och Senjcn ha tillhört Gurisslätten. Sedan dess ha de
Fig. 23. Istinderne, från norr.
yngre dalarna skurit sönder och förtärt de gamla, högre liggande
dalbottnarna och slätten. På västsidan av öarna är berggrunden
endast nödtorftigt betäckt med morän, så att de många dalarna och
fårorna ligga öppna. Särskilt Senjens västsida gör ett mycket
ogästvänligt intryck.
För en utredning av huru många dalgenerationer som existerat
samt deras förhållande till de förut från Rejsentrakten beskrivna
måste vi vända oss till de längst åt sydost inskurna dalarna.
Till Lyngenfjordens dalsystem höra bland andra Skibottendalen
och Signaldalen eller Storfjordälvdalen, såsom den även kallas. Den
förra utmärker sig genom en egendomlig dalrest. Halva dalbottnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
