Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Av Borsugenerationen, vilken inom denna trakt icke hunnit
till sådan vidd, att någon fjällslätt uppkommit, äro endast smärre
rester kvar, vilka skola omnämnas vid behandlingen av de olika
dal partierna. Uppe i fjälldalarna, som här äro snöfria sommartiden
och flerstädes erbjuda goda betesmarker, ligga ett stort antal
fäbodar eller sätrar, vilket givit anledning till den sammanfattande
benämningen säternivån.1 Emellertid äro sätrarna nog i allmänhet icke
lagda uppe på själva Tuipalvidden utan ligga något lägre, under det
att de tillhörande betesmarkerna omfatta även de högre fjälldalarna.
Vattendelaren ligger nu i Lesjeværksvandets yta (616 m. ö. h.).
Från denna sjö, som för industriellt ändamål är något uppdämd vid
östra ändan, rinner en älv åt vartdera hållet, Lågen öster ut och
Rauma väster ut. Om fördämningen bleve borttagen, skulle
vattendelaren sannolikt placeras vid mitten av sjön, där berggrunden
ligger blottad på ena sidan.
Gudbrandsdalens översta del är en öppen dalgång med vid botten.
På sträckan mellan Brændhaugen och Vinstras inflöde är dalen i
allmänhet trång och dalbottnen ibland så smal, att landsvägen nätt och
jämt kan få rum bredvid älven. Redan där Sjoa flyter in, är dalen
åter något vidgad, men först längre ned blir dalbottnen så vid, som
den var ovanför Brændhaugen. Denna vidd fortfar sedan ända till
Mjösen. Dessa växlingar i dalens utseende kunna ej sammanställas
med växlingar i berggrundens beskaffenhet
Mycket sällan ligger berggrunden i dagen i huvuddalens
botten på de sträckor, där dalen är vid. Mellan Mölmen och
Brændhaugen och
likaså i den vida
dalen nedanför
Vinstras inflöde täcka
lösa avlagringar
bottnen i mycket
stor utsträckning. I
det smalare
mel-lanstycket nedom
Brændhaugen äro
de lösa
avlagringarna sparsammare
och den i fasta ber-
A
Fig. 34. Del av en schematisk tvärprofil av Vinstras dal
vid Kvikne kyrka. AB del av dalsidan i
Borsugenerationen, BC dalsida i Muddusgen., CD botten i
Muddusgene-rationen, dämedanför en kanjon. E utmärker fotografens
plats, då bild 33 togs, de streckade linjerna äro syftlinjer
till de med B och C utmärkta punkterna å fig. 33.
1 Har använts i resehandböcker och populära skildringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
