Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sidan. Samtidigt är bottnen något vidgad, och denna utvidgning måste
jämställas med den omformning, som ägt rum längre upp vid Brude.
Yngre än den på fig. 41 avbildade kanjongenerationen är den
ränna, som börjar vid Kyllingfossen strax ovanför Ormem. Denna,
som är av vida mindre dimensioner, synes icke ha lidit någon
omformning genom isen och torde med säkerhet vara postglacial. De
andra generationerna måste däremot på grund av den omformning
genom is, som de tydligen undergått, anses äldre än den sista
nedisningen.
Förhållandena vid Ormem belysas av fig. 38, 39 och 40. Uppe i
dalsidan ligger en dallist tillhörande Gurisgenerationen. Från denna
nivå nedstörtar Vermeån. De övre fyra femtedelarna av Vermefossen
ligga insänkta i en mindre, V-formad dalbildning, en skåra i
dalsidan. Denna insänkning fortfar, tills älven når kanten av
huvuddalens botten från Gebatiden. Denna botten skiljer sig från de
branta, skogklädda sluttningarna genom sin svagare lutning och de
i densamma liggande odlade markerna. Under passagen över
dalbottnen äro älvarna insänkta endast i smärre kanjons, icke, såsom
längre upp, i en V-formad dal. Raumas kanjon har branter på 20—
30 m. och når en bredd på 70 meter. Vermeälvens nedstigning
avslutas med ett vattenfall i tre grenar utför huvudälvens
kanjon-vägg. Samhörigheten mellan Raumas dal från Gebatiden och
Vermeälvens V-formade inskärning i dalsidan är tydlig. De av Vermeån
i huvuddalens botten utskurna kanjons torde sannolikt vara äldre
än den sista nedisningen. Proportionen mellan huvuddalens
Geba-generation och Vermedalens under Gebatiden i huvuddalens sida
utskurna skåra är ungefar den samma som mellan Raumas större,
äldre kanjon och Vermeåns kanjon, vilken sistnämnda är av ungefär
samma dimensioner som den lilla djupa ränna, i vilken Rauma
ligger strax nedanför Kyllingfossen. Man har ej skäl att förmoda,
att Vermeån skulle kunnat utskära en så betydlig kanjon i
post-glacial tid, om huvudälven själv på samma tid ej medhunnit mera
än den nyssnämnda rännan.
Ett par km. nedom Ormem upphöra helt tvärt alla lämningar
av kanjon väggar. Dalbottnen täckes av lösa avlagringar, i vilka
älven serpentiniserar. Utvidgningen av dalbottnen har dock på
sträckningen ned till Dönfjället icke fortskridit synnerligen långt.
Dalsluttningarnas övre delar behålla samma lutning som vid Ormem ;
endast de nedersta partierna hava blivit brantare (se fig. 42).
Vid Dönfjället gör dalen en svängning väster ut. En liknande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
