Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på få ställen finnes det rester kvar av dalsluttningarna. Sådana kan
man iakttaga i dalens norra sida ovanför Kors gamla kyrka, ävensom
på södra sidan mitt för Monge. På senare stället är en liten, skarpt
V-förmad dal inskuren, förmodligen tillhörande den efter Gebatiden
utbildade dalgenerationen. På fig. 44 ser man längst borta en
snöklädd sluttning, vilken möjligen kan uppfattas som en dallist från
Guristiden. Något längre åt SO, på samma sida av dalen, är denna
dallist tydligare.
Mellan porten vid Dönfjeld och Mongegjura är dalbottnen
belamrad med massor av kolossala block, mellan vilka Rauma söker
sin väg med många krokar. Nedanför porten vid Mongegjura är
%
Fig. 46. Romsdalen. Från sluttningen ovanför Horjem. Det av isen
utvidgade dalpartiet mellan porten vid Mongegjura och porten vid Romsdalshom.
Älven serpentiniserar i de lösa avlagringarna. Övergivna serpentiner,
»korv-sjöar», synas på bägge sidor om älven.
dalbottnen af ett annat utseende. Sand och finare sediment dölja
blocken, om sådana finnas. Strax N om porten vid Romsdalshom
ligger på älvens V sida åter en samling av väldiga block med
gapande hål emellan.
Eikisdalen. Mellan Jora och Eikisdalens älv, Aura-Eira, ligger
vattendelaren på avsevärt större höjd än mellan Lågen och Rauma.
Någon sjö i själva passhöjden förekommer icke. Såväl Aursjön
som Gautsjön dräneras åt V. Aursjöns nivå är omkring 840 m.,
och Gautsjön torde ligga ännu något högre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
