Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har den västerifrån inträngande Gurisdalen nått någon betydligare
vidd. De efter Guristiden utbildade dalgenerationerna ha, enligt
vad Auras dal närmast nedom Aurstölen visar, haft en skarp
V-form. Dalpartiet, där Eikisdalsvand ligger, måste före nedisningen
ha varit mycket trångt, och dalbottnen har legat omkr. 1 500 m.
under de intill densamma liggande fjälltopparna. En sådan dal har
ej kunnat undgå en omformning genom isen. Dock är fördjupningen
icke så storartad som man kunde vänta sig. Det största djup jag
lodat var endast 95 m. (utanför Vike). Möjligen ligger löst material
ovanpå klippbottnen.
<:
Över södra Norges relief föreligga ett antal undersökningar;
de vidlyftigaste och värdefullaste äro utförda av Reusch. I sitt arbete
Norges Relief’ lämnar denne författare en översikt av de äldre
undersökningarna, till vilken jag hänvisar. — Reusch beskriver och avbildar
ett stort antal landskapspartier, de flesta från västra delen av södra
Norge. Från Hardangervidden lämnar Reusch en teckning,2 visande
en fjällslätt, över vilken höja sig tvenne fjäll med släta toppar, vilka
tolkas såsom rester av en äldre denudationsyta. Fjällslätten är
genomskuren av en vid, mogen dal. Likheten mellan dessa
förhållanden och dem jag omnämnt från fjälltrakten söder om Ruten
(se fig. 7) och från Likka är mycket stor. Fjällslätten torde väl
knappast vara annat än Tuipalytan. En olikhet finnes dock, i det
att vid Ruten de fjällslätten genomskärande dalarna ligga betydligt
djupare och i allmänhet ha en skarpare form än dalen i
Hardangervidden. Men vid Ruten finnas dock dallister och andra lämningar
efter en högre liggande generation av dalar, Borsugenerationen, om
vilkens existens vi även från andra trakter fätt bevis,
överensstämmelsen i utveckling inom dessa bägge vitt skilda områden synes
att döma av de nu jämförda partierna vara fullständig. Av
intresse är att enligt Reusch den högsta platåns utbredning synes vara
oberoende av berggrundens beskaffenhet.
Reusch urskiljer vad han kallar Norges palæiska, d. v. s. gamla,
yta och menar därmed landets ursprungliga relief i motsats till de
nyare denudationsformerna, eller, noggrannare bestämt, den yta,
vilkens huvudsakliga drag äro äldre än kvartärtiden. — Gränsen nedåt
för denna palæiska yta kan ej läggas vid någon särskild generation,
1 N. G. U. Aarb. f. 1900.
* Anf. arb., s. 132.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
