Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kisk siluriska området. Aven i högre toppar ingår urberget1 Man
kan av dessa förhållanden med säkerhet sluta, att ingen av de i
denna redogörelse nämnda denudationsytorna kan representera
någon gammal urbergsyta, utformad före silurlagrens avsättning
eller överskjutning. De övre av de ifrågavarande ytorna sträcka
sig ju samtidigt över både urberg och överskjuten silur, och de
nedre måste vara yngre än de övre. Det är däremot mycket
sannolikt, att smärre delar av en frampreparerad urbergsyta på vissa
ställen, huvudsakligen i närheten av de yngre formationerna, ingå
i denudationsytorna.
I samband med redogörelsen för R ej sentrakten, Kvænangen och
Finmarken visades, att en landsänkning måste ha skett N och NV
om dessa områden efter Borsutiden men före Guristiden. I den
sydvästliga delen av Tromsö amt konstaterade vi befintligheten av rester
avJBorsu- och Tuipalytorna, liggande NV om den nuvarande
vatten-delaren och lutande åt SO. Likaså funno vi intill Rom baksfjorden
rester av Torneträskdalgångens Borsugeneration. I Romsdalen funno
vi så långt i NV som vid Troldtinderne rester av en åt SO lutande
dal. Skandinaviska halvöns huvudvattendelare måste under
Tuipal-och Borsutiderna ha legat betydligt längre åt NV än nu, och
densamma har under Guristiden blivit flyttad mot SO. Orsaken till denna
flyttning torde även SV om Rejsentrakten få sökas i en sänkning
av land i NV. Under Borsutiden måste nämligen på vattendelarens
NVsida ha funnits ett landområde, som dränerades åt NV, och
detta område måste ha varit så brett, att de åt NV rinnande
vattendragen icke under denna denudationsperiod förmått skära sig genom
detsamma så långt som in till de nordvästligaste nu bevarade resterna
av den åt SO lutande Borsuytan. Under Tuipaltiden är det ju
möjligt, att vattendelaren legat ännu längre åt NV.
Man kan ifrågasätta, huruvida det mellan Borsu- och
Guris-perioderna sänkta landstycket varit den undervattensplatå, som
nu ligger mellan norska kusten och havsbranten. Det synes dock
som skulle bredden av denna platå på vissa ställen vara för
obetydlig. Särskilt är detta fallet utanför Malangenfjord i Tromsö amt,
där havsbranten ligger endast omkr. 50 km. från kusten, och
utanför Romsdalen, varest avståndet mellan kusten och havsbranten är
omkr. 70 km. Just innanför dessa ställen kan man konstatera, att
vattendelaren under Guristiden blivit flyttad anmärkningsvärt långt
1 Sä är fallet med Jostedalsbræen och Folgefonnen. Se kartan t. K. Björlykke
Det centrale Norges fjeldbygning, N. G. U., N:o 39.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
