Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. i. Hypotetisk tvärsektion af det stora australiska barriärrefvet. — G. Australiska
kontinentalmassivet (graniter och andra äldre bergarter), F. refvets stora kalkmassa
bildad af koraller och korallspillror samt kalkskal af andra hafsdjur, a refvets tvärkant
mot det stora oceandjupet, b det nuvarande yttre barriärrefvet, c den breda, c. 15 à 20
famnar djupa, segelbara kanalen innanför detta, d inrefvei, e grundare kanaler innanför
detta. Höjdskalan 15 à 20 gånger större än längdskalan. (Efter Saville-Kent.)
det ej vara ur vägen att här lämna en kort öfversikt af frågans
nuvarande läge och den viktigaste litteraturen, desto hellre som goda,
sammanfattande framställningar under de senare åren lämnats af
forskare, som alldeles speciellt sysselsatt sig med hithörande
utredningar.
Några ord angående hufvudfaserna i korallrefsforskningens
historia torde inledningsvis böra nämnas. Ehuru korallrefven redan
under de stora upptäckternas tidehvarf blefvo uppmärksammade, kan
det sägas, att först med Cooks resor åstadkoms en något närmare
kännedom om desamma, i det att såväl den berömde sjöfaranden
själf som hans följeslagare Forster lämnade många värdefulla
meddelanden om dem. Bägge voro de dock barn af sin tids
åskådningar och sammanblandade delvis sina riktiga iakttagelser med då
rådande allmänna och felaktiga teorier om naturen och dess företeelser.
Fastställdt blef dock genom dem, att korallrefven äro uppbyggda
af organismer, men om de biologiska förhållanden, under hvilka
dessa lefde, ägde nämnda forskare föga kännedom. Ett viktigt rön var det
1825 af Quoy och Gaimard offentliggjorda, att endast de öfre delarna af
refven innehålla lefvande koralldjur. Det var dock först Darwin,
hvilken, såsom ofvan antydts, under sin berömda resa med »Beagle*
rundt jorden fick tillfälle att öfver dem göra så omfattande studier,
att han därpå kunde grunda en för lång tid hållbar beskrifning af
desamma och en teori för deras uppkomst. Han utgick från det
obestridliga faktum, att döda korallstockar förekomma på vida större
djup än djuren förmå lefva, hvadan dessa delar måste hafva bildats
under andra djupförhållanden än de nu rådande. Han påvisade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
