Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utgå i fortsättningen af Prins Charles Foreland. Djupens fördelning inom
Isfjorden är af synnerligt intresse på grund af sitt tydliga beroende såväl
af den geologiska bergbyggnaden som, i afseende på sin slutliga
tillda-ning, af istidens glaciärer, hvilka efterlämnat spår efter både sin
utgräf-vande och sin aflagrande verksamhet. Bland de viktigare dragen i
fjordbottnens topografi må framhållas dels en märklig, 200 m. hög
under-hafsbrant, som begränsar den egentliga fjordstammens stora djup mot
det ytterst grunda vatten, som omger de flacka tundrauddarna utmed
fjordens nordvästra kust. Vidare framgår af lödningarna, att alla de smärie
fjordgrenarna äro så kallade hängande dalar och att vissa skenbara
undantag från en regelbunden glaciärskulptur betingas af delvis submarina
diabasbäddar. De bestämmande linjerna i fjordens topografi synas
emellertid vara betingade af sprickor och dislokationer i berggrunden.
Efter afslutandet af sommarens arbeten finnes det helt visst öfver
hufvud taget ingen fjord af motsvarande storlek, som kan täfla med
Is-fjorden i afseende på det omfattande och mångsidiga material, som här
insamlats för belysandet af det så länge omtvistade fjordproblemet.
G. De Geer.
Tryckt den 18 november igo8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
