Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
år 1630 försökte genuesaren Baliani att med hjälp af lufttrycket
förklara åtskilliga företeelser. Emellertid synes hvarken han eller
Galilei ha lyckats tillfredsställande förklara vattnets uppstigande i
röret till en sugpump. Det berättas, att en pumpmakare i Florens
för storhertigens af Toscana trädgårdar gjort en sugpump, där
pumpkannan hade en höjd af mer än 18 toskanska alnar öfver
vattenytan, och då man trots att pumpen var lufttät ej lyckades genom
ihärdig pumpning få vattnet att stiga upp till kannan, så
tillfrågades Galilei, som lärer svarat, att äfven afskyn för tomrum har sin
gräns. Berättelsen är kanske en dikt, men säkert säges vara, att
Galilei på sin ålderdom sysselsatt sig med denna fråga och år 1641
meddelat sina åsikter till sin lärjunge TORRICELLI. Aret därpå dog
Galilei, och Torricelli blef hans efterträdare såsom hofmatematiker
i Florens samt fick så tillfälle till fortsatt undersökning. Mot slutet
af år 1643 hade han funnit gåtans lösning och meddelade den åt
sin vän VlVlANl, som genast utförde det Torricelliska förslaget,
hvar-igenom barometern uppfanns. Härom finns emellertid ingen
samtida redogörelse, men i juni 1644 hade Torricelli fullbordat sin
undersökning och var på det klara med saken. Han beskref
alltsammans i ett bref af den 11 juni 1644 till sin vän Ricci i Rom, och
detta intressanta bref finns lyckligtvis kvar, ehuru det synes varit
bland de lärde föga kändt, tills G. Hellman1 i Berlin utgaf
detsamma. Då det hittills torde vara okändt för de flesta af Ymers
läsare, så må det här meddelas i öfversättning från italienskan.
Torricelli till Ricci.
— — »Min afsikt var icke att göra ett filosofiskt rön om
tomrummet, ej heller att helt enkelt göra tomrum, utan att göra ett
instrument, som skulle visa luftens ändringar, i det att den än blir
tyngre och tätare, än lättare och tunnare. Många ha sagt att
(tomrum) icke gifves, andra att det gifves, men med motstånd af
naturen och med möda; men jag vet icke, att någon sagt att det gifves
utan möda och utan motstånd af naturen. Jag har resonerat så
här: om det funnes en påtaglig orsak, ur hvilken det motstånd
härrör, som visar sig vid försöket att göra tomrum, så synes det mig
lönlöst att söka tillskrifva tomrummet en företeelse, som
uppenbarligen beror på en annan orsak, så mycket mera, som jag genom
1 G. Hellmann, Zum 250-jährigen Jubiläum des Barometers i Met. Zeitschr.
1894, P- 445* Neudrucke von Schriften und Karten über Meteorologie und Erd
magnetismus N:o 7. Evangelista Torricelli, Esperienza dell’Argen to Vivo. Berlin 1897.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
