Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tatet blef felaktigt, sannolikt emedan afståndet mellan stationerna
var alltför stort att tillåta interpolation, d. v. s. införande af
mellanliggande värden efter ögonmått eller beräkning. I själfva verket ha
dylika långa, raka, böljelika lufttrycksändringar aldrig visat sig på
nyare väderlekskartor, hvarest stationerna ligga tätare. Quetelet hade
ingen bestämd teori för sina böljor, utan försökte först att inpassa
dem i Doves teori och sedermera i den moderna åsikten om rörliga
cykloner och anticykloner, hvilket emellertid, i betraktande af den
form han funnit på dessa böljor, knappast var möjligt.
En noggrannare och synnerligen intressant undersökning enligt
samma synoptiska metod utfördes på 1840- och 1850’talen af Espy
1 Förenta Staterna. Äfven han fann, att dalarna och topparna af
lufttrycksändringarna bildade nästan räta linjer, men dessa gingo i
nord-sydlig riktning och flyttade sig från väster till öster nästan
parallellt med sig själfva med en hastighet af omkring 36 statute miles
(= 58 km) i timmen under november t. o. m. mars;
barometerfallet åtföljdes i regeln af nederbörd och blåst, hvars hastighet var
proportionell mot barometerfallets hastighet och storlek.
Första steget till erhållande af synoptiska väderlekskartor är
naturligtvis anskaffande af de därtill behöfliga iakttagelserna. Det
togs af »Societas meteorologica Palatina» (1780—1795) i Mannheim,
stiftadt af kurfursten Karl Theodor af Pfalz och Bayern och ställdt
under ledning af Johann Jacob Hemmer, hans hofkaplan och
föreståndare för hans fysikaliska kabinett. Goda och sorgfälligt
jämförda meteorologiska instrument och en ändamålsenlig instruktion
tillhandahöllos iakttagarna, som ålades att punktligt utföra sina
iakttagelser dagligen kl. 7 f. m., 2 och 9 e. m. Iakttagelserna
publicerades i en på latin skrifven årsbok med titel: Ephetnerides
So-cietatis meteorologicae Palatinae, Manheimii, af hvilken publicerats
tolf årgångar innehållande iakttagelserna för åren 1781—1792.
Där finnas iakttagelserna tryckta från 36 stationer i Europa, 1 på
Grönland och 2 i Nordamerika, delvis dock utförda på andra
timmar än enligt instruktionen samt mer eller mindre ofullständiga.
Från Stockholm (Holmia) finnas iakttagelser, meddelade från
Vetenskapsakademien, tryckta för åren 1783—1792, utförda kl. 6 f. m.,
2 och 10 e. m.; men i Sverige gjordes på Vetenskapsakademiens
föranstaltande dylika iakttagelser äfven i åtskilliga andra städer,
Hernösand, Strängnäs, Göteborg, Växjö m. fl., af lektorerna i
matematik samt vid observatorierna i Uppsala och Lund, och dessa
fortsattes länge sedan Societas Palatina och dess årsbok upphört.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
