Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
geografiska förhållandena gör sig gällande, och ur de mest olika
förvant-skapskretsar antaga växterna analoga former, icke därför att dc ha ärfda
böjelser för sådana, utan emedan den lefvande materien öfver
huf-vud på likartadt sätt småningom reagerar mot likartade yttre
förhållanden. Liksom eskimåer, negrer och hvita, när de komma till
Nordgrön-lands vinter, allesammans krypa i pälskläderna, göra representanter för
alla möjliga olika växtfamiljer detsamma där uppe genom en hel rad
likartade byggnadsanordningar.
Det är utredningen af de ökologiska enheterna, lifsformema, och
en-hetsgrupperna, motsvarande den systematiska botanikens arter, släkten,
familjer o. s. v., som är den ökologiska botanikens mest brännande uppgift
i våra dagar.
»Men hvad är en lifsform?» frågar Raunkiær. Han svarar: »Rent
teoretiskt kan man säga. att lifsformen är inbegreppet af växtens samtliga
tillpassningar till klimatet, detta senare ord taget i vidsträcktaste
mening. Men dessa tillpassningar är raångartade, icke blott morfologiska
och anatomiska utan också cellstrukturella; många känna vi ganska väl,
andra känna vi föga, och det finnes säkert sådana, om hvilka* vi icke ha
en aning. Hos hvarje växt finnes en hel rad tillpassningar, men vi äga
icke något medel att uppskatta dem som en samlad enhet, hvilken kan
ge uttryck för tillpassningens grad, för lifsformen. Vi måste nöja oss
med att utvälja någon viss, väsentlig, som kan behandlas såsom en enhet.»
Det är obestridligen ett genialt grepp af Raunkiær att såsom
utgångspunkt ha valt »växternas tillpassning att öfverlefva den
ogynnsammaste årstiden». Uttrycket härför har han funnit i det sätt, på hvilket
de Ömtåligaste och i egentligaste mening vitala delarna nämligen
knopparna och stamspetsarna äro rustade härför. Af dessas bestånd beror
växtens tillvaro; kan växten reda sig under den ogynnsamma tiden,
klarar den nog den gynnsamma. Tillpassningarna för att skydda
knopparna ha också djupt tryckt sin prägel på hela växtlifvet. Äfven de
högre växterna började sannolikt sin tillvaro under ganska likformiga
och gynnsamma förhållanden, och historien om växtskottets omvandling
blir därför, om man bortser från blomdelarna, också berättelsen om
dess tillpassning genom tiderna för de olika klimat, som uppstått under
jordens utveckling.
Detta är obestridligen en stor och viktig synpunkt, svårigheten ligger
nu blott i den riktiga och likvärdiga afgränsningen af de
»tillpassnings-typer» man urskiljer. Här kommer nog framtiden att göra ändringar;
jag skall emellertid nu ej kritisera utan blott referera hufvudpunkterna i
Raunkiærs system. Han urskiljer 10 lifsformsgrupper, hvilka dock
uppenbarligen icke äro likvärdiga. De åskådliggöras kanske bäst af den
schematiska figur, som å sid. 422 efter välvilligt tillstånd af honom återgifves.
i. Luftväxter eller fanerofyter, som de med en nybildad term
benämnas, äro sådana, som ha knopparna sittande på fritt i luften
uppstickande, länge lefvande skott, minst 30 cm. öfver marken. Denna
lifsform sammanfaller hos oss i stort med en från urgammal tid beaktad,
hvilken man vanligen benämner vedväxter och till hvilken träd och buskar
höra, men i tropikerna är härtill äfven att räkna en del fleråriga, hög-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
