Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den ANTROPOLOGISKE Komité. Meddelelser om Danmarks antropologi.
With English summary. i. Bind, 2. Afdeling. København 1908.
Härmed föreligger ytterligare en serie intressanta meddelanden från
den Danska antropologiska kommittén. Ifrågavarande meddelanden
omfatta 4 egentliga antropologiska undersökningar, fallande inom det mera
praktiska området, hvartill kommer ytterligare en af mera teoretisk natur,
författad af matematikern Carl Burrau.
Den första af dessa antropologiska undersökningar (»Sko febo menes
fysikalske Forhold i nogle midtjydske Sogne») är utförd af S. H. A.
Ram-busch. Detta är den första af kommittén publicerade uppsats, som icke
uteslutande håller sig till strängt antropologiska spörsmål, utan som i
öf-verensstämmelse med kommitténs plan (se referatet af kommitténs
Meddelelser i. Bind, i. Afdeling i Ymer 1908, sid. 83, förf. af G. Retzius)
ligger något vid sidan inom ett af antropologiens gränsområden, den
sociala patologien.
Rambuschs undersökning företogs vintern 1906—1907 och omfattade
i 035 skolbarn i en ålder af mellan 7 och 14 år. Af dessa voro 553
gossar och 482 flickor. Vid diskussionen af sina resultat indelar
han barnen i tvenne grupper, Gaardmands- och Husmandsbarn.
Materialet uppdelas med hänsyn härtill i 371 (192 gossar och 179
flickor) Gaardmandsbarn och 664 (361 gossar och 303 flickor) Husmandsbarn.
Beträffande kroppslängden visade det sig, att Gaardmandsflickoma i alla
åldersklasser voro längre än Gaardmandssönema, under det att
Husmands-flickorna till 12 års ålder äro lika långa som Husmandsgossama, därefter
något längre. Orsaken till denna skillnad mellan de båda sociala
klasserna söker Rambusch däri, att Husmandsflickorna ända från 3 till 4 års
ålder få gå modem till handa. Samma orsak, liksom ock de
genomgående sämre sociala förhållandena, torde äfven hafva förorsakat, att
Husmandsflickorna äro något mindre än Gaardmandsflickoma ända fram till
konflrmationsåldern. Mellan gossarna är det ingen skillnad, möjligen på
grund af det myckna friluftslifvet inom båda klasserna.
Vid puberteten är utvecklingen särdeles kraftig inom alla fyra
grupperna, hvarvid den redan förut bekanta regeln särskildt faller i ögonen,
att flickorna utvecklas tidigare, växa upp snabbare än gossarna.
Angående kroppsvikten finner Rambusch, att, under det
Gaardmands-flickorna från n-års åldern hastigt nå öfver Gaardmandsgossama, så är
skillnaden på långt när icke så framträdande i Husmandsklassen. Under
det att vidare Husmandsgossama alltigenom hafva en något högre vikt
än Gaardmandsgossama, är förhållandet tvärtom med flickorna.
Bröstomfånget visar liksom vikten en jämn stegring med åldern. Men
vid 10—12 års ålder samt vid konflrmationsåldern märkes hos flickorna
en ej obetydlig tillbakagång.
Uppsatsen afslutas med en del framställningar angående förekomsten
af rakitis, kyfosis, skoliosis samt anæmi och kloros inom det af
Rambusch undersökta materialet.
I den därpå följande uppsatsen: »Nogle ord om Bornholms antropologi»
har Lennart Ribbing framlagt en del af de resultat, hvartill han genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
