Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
begripa, yttrade sitt bifall och gingo in på de underbara lösningarna med de
nyomvändas blinda tro, liksom bland de kristna i kyrkans första tider, hvilka
bidade ankomsten af ett fullkomligt samhälle på den antika världens
gödselhög. Den lilla Alzire uppfångade en del ord och föreställde sig lyckan under
bilden af ett mycket varmt hus, där barnen fingo leka och äta så mycket de
ville. Catherine satt fortfarande orörlig med hakan stödd i handen och
ögonen fästa på Etienne, och när han tystnade, genomfors hon af en lätt
rysning, mycket blek, liksom om hon hade frusit.
Men hustru Maheu tittade på gökklockan.
»Klockan är öfver nio, är det skick och skäl! Vi komma inte upp i
morgon.»
Och man steg upp från bordet, illa till mods, hopplösa. De tyckte, att
de nyss hade varit rika och nu med ens åter sjönko ned i smutsen. Fader
Bonnemort, som gaf sig i väg till grufvan, mumlade något om, att sådant där
snack inte gjorde soppan bättre, medan de andra i gåsmarsch gingo uppför
trappan till sofplatserna, hvarvid de märkte fukten i väggarna och den
förskämda, kväfvande luften. Däruppe, under grufbyns tunga sömn, hörde
Etienne, hur Catherine, sedan hon hade lagt sig efter alla de andra och blåst
ut ljuset, feberaktigt vred och vände sig, innan hon somnade.
Ofta voro grannar närvarande vid dessa samtal: Levaque, som
entusiasmerades af tanken på en delning, Pierron, hvilken försiktigtvis gick hem
och lade sig, så snart man angrep bolaget. Då och då kom Zacharie in ett
ögonblick, men politik tråkade alldeles ut honom och han fann det trefligare
att gå till »Nyttan» och tömma en sejdel. Hvad Chaval beträffade, så gick
han längre än Etienne: han längtade efter blod. Nästan alla kvällar
till-bragte han en timme hos Maheus; i dessa täta besök låg det en hemlig
svartsjuka, fruktan för att Catherine skulle knipas ifrån honom. Denna flicka,
på hvilken han redan kände sig trött, blef honom dyrbar, så fort en annan
man började att ligga i hennes närhet och kunde ta henne om natten.
Etiennes infytande växte. Så småningom revolutionerade han
gruf-byn. Det var en propaganda i det tysta, så mycket säkrare, som han steg
i aktning hos alla. Trots sin misstro som försiktig husmoder behandlade
hustru Maheu honom med all aktning och hänsyn såsom en ung man,
hvilken betalade punktligt och hvarken drack eller spelade, utan alltid hängde
näsan öfver en bok och hos grannkvinnorna förvärfvade hon honom anseende
såsom en kunnig ung man, hvilket dessa missbrukade genom att bedja
honom om att skrifva deras bref. Han var ett slags homme d’affaires, som
skötte deras bref växling och i grannlaga fall frågades till råds af familjerna.
I september hade han också fått till stånd sin mycket omtalade reservkassa,
som ännu var mycket osäker, då den ännu hade blott grufbyns invånare till
delägare; men han hyste godt hopp om att få tillslutning af alla grufvornas
arbetare, i synnerhet om bolaget, som hade förhållit sig passivt, inte gjorde
honom större svårigheter än hittills. Han hade nyss blifvit kallad till
sekreterare hos förbundet, och han fick till och med ett litet arfvode för sina
skrifgöromål. Detta gjorde honom nästan rik. Om en gift grufarbetare
icke kan få det att gå ihop, så kan dock en nykter ungkarl utan hvarje
påhäng göra besparingar.
Nu började en långsam förvandling att försiggå med Etienne. Få-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
