Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pengar, i dessa ideligen år efter år nödvändiga lån: om en regering, som är i
penningknipa, också icke erbjuder någon personlig garanti, är den i
stället ständigt färdig att gynna enskilda företag, så snart den däri kan
finna utsikt till den minsta förtjänst. Och var icke det ett praktiskt
sätt att lösa den evinnerliga, trassliga orientaliska frågan, att intressera
Höga Porten i stora civilisationsföretag och att föra riket framåt, så
att det icke längre skulle utgöra ett vidunderligt gränsmärke mellan
Europa och Asien. Hvilken vacker, patriotisk roll skulle inte där de
franska bolagen spela!
Sedan kom Hamelin en dag helt lugnt in på det hemliga program,
på hvilket han ibland häntydt, det som han småleende kallade för
»kronan på verket».
»När vi blifvit herrar där borta, skola vi på nytt grunda
kungariket Palestina och där skola vi sätta på tronen påfven . .. Till en början
kan man ju nöja sig med Jerusalem med Jaffa till hamnstad. Sedan
skall Syrien förklaras oberoende och införlifvas med riket... Ni vet,
att den tiden är nära förestående, då påfvedömet icke skall kunna stanna
kvar i Rom under de upprörande förödmjukelser, det får utstå där.
Till den dagen måste vi ha allt klart.»
Saccard gapade, medan han satt och hörde, hur han helt enkelt
yttrade detta med katolikens fasta tro. Själf ryggade han icke
tillbaka för djärfva fantasier, men så långt skulle han dock aldrig ha gått.
Denne vetenskapsman, som föreföll så lugnt beräknande, slog honom
med häpnad. Han utropade:
»Nej, det är vansinnigt! Porten skall inte ge Jerusalem ifrån sig!»
»Och hvarför inte?» genmälde Hamelin helt fredligt. »Porten är
i så stort behof af pengar! Den är utledsen på Jerusalem; den skall
känna det riktigt skönt att bli det kvitt. Ofta vet den inte, hur den
skall bete sig gent emot de olika religionssamfund, som tvista om
besittningen af de heliga platserna ... För öfrigt skulle påfven få ett
verkligt stöd i maroniterna, ty ni vet, att han i Rom har för deras
präster upprättat en undervisningsanstalt. Kanske invänder man, att detta
är att gå för långt, att påfven skall känna sig isolerad och förlora
intresset för Europas angelägenheter. Men af hvilken glans skall han
icke omges och hvilken auktoritet skall det icke förläna honom, att han
rest sin tron på de heliga ställena och talar i Kristi namn från den
heliga jord, där Kristus själf har talat. Där är hans arfvegods, där bör
också hans rike vara. Och var säker om, att vi skola göra detta rike
mäktigt och fast, vi skola trygga det mot politiska stormar genom att
grunda dess budget — med garanti af landets naturliga tillgångar —
på en storartad bank, hvilkas aktier katolikerna i hela världen skola
slåss om.»
Saccard log, men hänförd af det storslagna i planen, om han också
icke var Öfvertygad om dennas utförbarhet, kunde han icke låta bli att
ge denna bank ett namn, med ett utrop af glädje öfver sitt fynd:
»Den heliga grafvens skattkammare! Hvad tycker ni? Utmärkt!
Den saken är klar. Men jag tror, det är bäst, att vi hålla tyst med vår
»krona på verket», som ni kallar det, min käre Hamelin. Man skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
