Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke ådraga sig några obehag, genom att hjälpa honom, stod där och
stirrade och strök sitt vackra skägg.
»Något annat?» svarade Huret till sist. »Jag ger er ju, hvad ni
har begärt!... När ni öfvertog Hoppet, detta ultrakatolska och
rojalistiska blad, som förde en så häftig kamp mot Rougon, var det just ni,
som bad mig att skrifva en serie berömmande artiklar för att visa er bror,
att ni inte ämnade intaga någon fientlig hållning emot honom och för
att ange tidningens nya färg.»
»Tidningens färg, just det ja», inföll Saccard, »det är tidningens
färg, ni komprometterar ... Tror ni, att jag vill bli min brors vasall?
Jag har visserligen aldrig prutat på min tacksamma beundran för och
kärlek till kejsaren, jag glömmer icke, hvad vi alla ha honom att tacka
för och särskildt jag. Men det är inte att angripa kejsardömet, att man
påpekar begångna felsteg. Det är tvärtom att göra sin plikt som
trogen undersåte... Se, detta skall vara tidningens färg: tillgifvenhet
för dynastien, men fullkomligt oberoende gent emot ministrarna och de
lycksökare, som äflas efter och slåss om ynnestbevis från
Tuile-rierna.»
Han slog sig för bröstet och förklarade, att han allt från den
första stunden var orubblig bonapartist, som trodde på statskuppen och
var öfvertygad om, att Frankrikes väl i dag lika väl som förut berodde
på endast snille och kraft. Ja, hellre än att hjälpa till med sin brors
taktik, hellre än att låta kejsaren genom nya eftergifter störta sig i
fördärfvet, skulle han samla de intransigente, som ville ha en diktatur,
och göra gemensam sak med katolikerna för att fördröja det hastiga
fall, han förutsåg. Och Rougon skulle akta sig, ty Hoppet kunde
återupptaga sin kampanj till Roms förmån.
öfverraskad hörde Huret och Jantrou på honom, ty de hade aldrig
anat, att det hos honom fanns en så varm politisk öfvertygelse.
Den förstnämnde tyckte, att han ville försvara regeringens senaste
åtgärder.
»Ja, men för sjutton, käre vän, om regeringen blir liberal, så är det,
emedan hela Frankrike skjuter på ... Kejsaren föres med af
strömmen, och Rougon anser sig väl tvungen att följa honom.»
Men utan att bry sig om någon logik i sina angrepp kastade Saccard
sig in på andra anklagelser.
»Och vår ställning gent emot utlandet, den är ömklig ... När
kriget bryter ut, då skall ni få se, hvilken villervalla det blir och hur illa
det skall gå för oss, så mycket mera som vi ha begått det stora felet att
låta Bismarck och konung Wilhelm ta hertigdömena från Danmark,
trots ett af Frankrike undertecknadt fördrag: det är en örfil, det kan inte
resonneras om, vi ha inte annat att göra än att vända till den andra
kinden ... Ty kriget — det är säkert. Kanske inom fjorton dagar står
Europa i eld och låga.»
Huret, som kände sig allt mera förvånad, blef tvärt emot sin vana
ifrig.
»Ni talar som en oppositionstidning ... Men jag förstår er inte,
min vän. Om ni vill bevara Rom åt påfven, hvarför ger ni er då min
8 Zola, Pengar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
