Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Kon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av något därifrån! Men om nu den, som häftar för
skulden, är otillräknelig eller förståndssvag eller ej själv
i stånd att förestava, då må hans fullmäktige opartiskt
göra det. Tillkallen därvid två av edra män som
vittnen, men kunna ej vittnena vara två män, så vittne
en man och två kvinnor av dem I godkännen som
vittnen, på det att ifall den ena av dem skulle fara
vilse, den andra må påminna henne; och vittnena må
ej vägra, när helst de varda kallade. Underlåten ej
att skriva upp skulden, vare sig den är liten eller stor,
till den bestämda tiden! Detta är rättvisast inför Gud,
mest ägnat att stödja vittnesmålet och det bekvämaste
sättet att undanrödja några tvivelsmål, så framt det
nämligen icke gäller en affär, den I genast uppgören
sinsemellan, ty då drabbar eder ingen skuld, om I
underlåten att skriva upp det, men skaffen ändock
vittnen, då I säljen till varandra! Varken skrivare eller
vittne må lida någon skada, men om I gören något
sådant, är det förvisso ogudaktigt av eder. Frukten
Gud! Gud undervisar eder, ty Gud är allvetande.
283 Men om I ären stadda på resa och icke kunnen finna
någon skrivare, då må panter mottagas, och betror
den ene av eder den andre någonting, då må den,
som blivit betrodd, också fullgöra det, varmed han
blivit betrodd, och må han frukta Gud, sin Herre.
Döljen ej vittnesmålet! Om någon döljer det, varder
hans hjärta förvisso skuldbelastat; ty Gud vet vad I gören.
284 Gud tillhör vad som finnes i himlarna och vad som
finnes på jorden, och vare sig I uppenbaren vad
som dväljes i edra sinnen eller döljen det, fordrar Gud
räkenskap av eder därför; han förlåter vem han vill
och straffar vem han vill, ty Gud är allsmäktig.
285 Aposteln tror på det, som nedsänts till honom från
hans Herre, så ock de rättrogna; var och en tror på
Gud, hans änglar, hans skrifter och hans apostlar:
»Vi göra ingen skillnad på någon av hans apostlar.»
De säga: »Vi höra och lyda. Förlåtelse, o Herre!
Ja, hos dig är målet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
