Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Skiljeväggen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
118 Och sade: »Vi tro på all världens Herre,
119 Moses och Arons Herre.»
120 Då sade Farao: »Tron I på honom, innan jag
tillstädjer eder det? Detta är sannerligen ett försåt, som
I anlagt i staden för att utdriva dess invånare
därifrån, men I skolen få veta av det.
121 Jag skall sannerligen avhugga edra händer och fötter
korsvis, och sedan skall jag korsfästa eder allesammans.»
122 De svarade: »Vi skola förvisso återvända till vår
Herre.
123 Du är gramse på oss blott därför, att vi tro på vår
Herres tecken, sedan de kommit till oss. Herre,
utgjut tålamod över oss och tag oss hädan som Gud
undergivna!»
124 Men stormännen bland Faraos folk sade: »Skall du
låta Mose och hans folk anstifta ofärd på jorden med
den påföljd, att han övergiver dig och dina gudar?»
Han svarade: »Vi skola dräpa deras söner och låta
deras kvinnor leva; vi skola förvisso bliva herrar över
dem.»
125 Och Mose sade till sitt folk: »Söken hjälp hos Gud
och varen tåliga! Jorden tillhör förvisso Gud; han giver
den i arv åt vem han vill bland sina tjänare, och en
god utgång varder de gudfruktigas lön.»
126 De svarade: »Vi hava varit förföljda både innan du
inträdde ibland oss och sedan du kom till oss.» Då
sade han: »Det kan hända, att eder Herre tillintetgör
eder fiende och gör eder till hans efterträdare på
jorden, så att han får se, huru I handlen.»
127 Vi hava ju straffat Faraos folk med nödår och brist
på frukter, för den händelse de månde låta förmana sig.
128 Och när något gott kom dem till del, sade de: »Detta
är vårt», men om något ont hemsökte dem, sköto de
skulden på Mose och den, som följde med honom.
Berodde deras öde verkligen icke på Gud? Men de flesta
av dem veta ingenting.
129 De sade: »Vilket tecken du än visar oss för att
förtrolla oss, sätta vi ej tro till dig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
