Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. ”Tänk, när hon får veta allt!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Maud lilla, jag har verkligen inte tid att nu taga fram dem alla.
– Dick! Känner du inte, att det är sommar? Förstår du ej,
att vi snart måste begifva oss ut på resor, eller till landet? Maud
fann för godt att tvärt byta om samtalsämne.
– Jag vet knappast... huru jag skall få tid därtill... i år,
stammade han och målade med rastlös ifver.
– Tid, och tid! Alltid talar du om tid nu. Du kan väl ej begära,
att jag skall sitta hemma en hel sommar häller? Och du och
Bella se’n....
– Ja, du, lilla syster... för dig kunna vi ju söka ut ett
sommarhem... du kan själf göra upp dina planer... Bella skulle
fara så väl af att vara med dig...
– Men inte utan dig? Älskade Dick, inte kan du ha hjärta
att lämna mig nu... just nu, då du känner min sorg efter pappa
... kunna vi ej resa till Crawford Hill? nästan hviskade hon.
– Crawford Hill bebos nu af för oss obekanta... personer..
jag vet ju knappast... om... om... de veta... känna...
– Åh, Dick, så du kan tala. Skulle de inte veta hvem ägaren är?
– Du begriper väl, Maud, i alla fall... att vid dödsfall...
inträffar... jag menar... det skall utredas... affärerna...
– Du är så förvirrad, Dick!
– Nej... men jag kom att tänka på att... du kunde kanske
få resa till Södertälje i som...
– Södertälje! Maud sprang häftigt upp. Nämn bara ej
Södertälje, Dick! Inger talade i går om, att Thore Ryning talat
om Holmenkollen... dit ville jag så gärna! Att få komma till
Norge, se dess fjäll... inandas dess luft!
– Men, Maud... det är nästan den dyraste platsen i den vägen.
– När blef du så utbildad ekonom? Apropos... kan du tänka
dig, att de ej sända min ridhäst i dag, emedan de påstodo, att
det ej betalats för sista månaden? Är det ej bra oförskämdt?
Det var något i Dicks uttryck, som skrämde Maud just i detta
ögonblick, då han helt förvirrad svarade:
– Ah, Maud – – din ridhäst... ja, den hade jag glömt...
jag skall telefonera, strax jag kommer ned....
– Då skall du riktigt banna dem och säga att såvida de ej
passa på den af mig bestämda tiden, vända vi oss till någon
annan... och det redan i morgon bittida...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
