Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Kärlekskval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Doktor Grane! Jag kan ej fatta, huru man kan bära sig
åt på ett sådant sätt, som ni gör! Ehuru ni ej fick mina pängar,
som ni tänkte kasta er öfver, kan ni väl ändå visa vanlig höflighet!
På detta sätt gör ni ju oss båda till föremål för skvaller och
undran.
– Min snälla fröken, sansa er! Jag vet ej, hvart ni vill hän ens
– på hvad sätt?
– Och det kan ni fråga! Hon slog med verkligt tragisk kraft
ihop sina händer och knäppte dem hårdt och bevekande tillsammans.
Ni har ju ej talat med mig, ej dansat ett hvarf med mig
på hela aftonen! Nu måste ni dansa kottiljongen med mig.
– Omöjligt, fröken Crawford; jag har redan bjudit upp och
kan ej mankera.
– Ni skall väl åter dansa med den där kakelugnsmakareflickan...
»kaka söker maka,» har ni hört det? Hon har nästan
mera pängar än jag... så det förundrar mig ej.
Det var med möda, han kunde undertrycka ett småleende, och
en glimt af soligt hopp lekte i vecken vid ögonvrån.
– Man kan höra er, fröken Crawford... kom till er själf...,
och, hvad ni gör... ingen skandal i detta skandaltörstiga sällskap!
– Ni tänker således ej dansa med mig? frågade hon, under det
att en inre frossa kom hennes tänder att skallra emot hvarandra.
– Det blir en »extra» efter kottiljongen, om ni vill skänka mig
den, Maud?
– Ni kan väl ej ett ögonblick missförstå mig och tänka att...
att det är någon gnista personligt intresse för er, som gör att jag
på detta sätt trotsar fördomar....
– Nej, nej, – visst ej – det äro vi ju på det klara med, snälla
fröken Maud!
– Var god och begagna mitt tillnamn, jag förstår ej, hvad
som berättigar eder att säga mitt dopnamn?
– Möjligen det, att jag alltid när jag tänker på er, när jag
drömmer om er, kallar er Maud – endast Maud!
En vältalig men högtidlig tystnad inträdde för ett ögonblick.
Hon var rädd att genom ett ord förtaga klangen af denna
stämning, som på ett mäktigt sätt kom hennes hjärtas
strängar att vibrera.
– Jag förmodar, att ni har andra mål för edra tankar, sade
hon med en röst, som hon förgäfves sökte göra kall. Det kan ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
