Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Opportunisme4n och den aandra internationalens undergång av N. Lenin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sociala omvälvningen är oundviklig, men som omöjligt kan anförtro
detta jättearbete ensamt åt det grova proletariatet och därför-är
nog bevågna att ställa sig i spetsen. ’Ängslan för revolutionen är
deras grundprincip.” (Korrespondens med Sorge, sid. 390.)
Och den 11 november 1893: ”... dessa uppblåsta bourgeois,
som i nåder täckes från ovan befria proletariatet, om detta blott
vill vara så vänligt och inse, att en dylik rå, obildad massa icke
kan befria sig själv och överhuvud taget icke kan vinna något,
utan dessa advokaters, litteratörers och sentimentala feministers
benägna bistånd.” (Anfört arbete, sid. 401.)
Teoretiskt betraktar Kautsky fablerna med förakt, såsom farisén
såg ned på den fattige syndaren. Ty han svär ju ändå på
”marxismen”. Men vad är den praktiska skillnaden mellan dem? Båda har
undertecknat Basel-manifestet, och båda har behandlat det så, som
Wilhelm II den belgiska neutraliteten. Men Marx gisslade ju hela
sitt liv igenom alla, som. försökte att utsläcka arbetarnas
flammande revolutionära hänförelse.
Kautsky har gentemot de revolutionära marxisterna uppställt
en ny teori om ”ultraimperialismen”. Därmed menar han att
”kampen mellan de nationella finanskapitalen” uttränges av ”den
gemensamma utplundringen av världen via det internationellt
sammanslutna kapitalet.” (K. Z., 30 april 1915.) Men han tillfogar:
”Dock fattas ännu tillräckliga förutsättningar för att avgöra,
huruvida en slik ny kapitalistisk fas är möjlig att förverkliga.” Alltså,
med stöd av förmodanden om en ”ny fas” förnekar uppfinnaren
av denna ”fas” — även om han själv icke dristar direkt förklara
denna för realiserbar — de av honom själv i går givna
revolutionära förklaringarna, förnekar han proletariatets revolutionära
uppgifter och revolutionära taktik, i det ögonblick, när krisen redan
begynt, i en tid av krig och oerhört tillspetsade klassmotsatser!
Är icke detta den futtigaste fabianism!
De ryska kautskyisternas ledare, Axelrod, ser ”tyngdpunkten
i den proletariska befrielserörelsens internationaiiseringsproblem”
ligga i ”vardagspraktikens internationalisering”; så t. ex. bör
”arbetarskydds- och försäkringslagstiftningen bli objekt för arbetarnas
internationella aktion och organisation.” (Axelrod: ”Die Krise der
Sozialdemokratie”, Ziirich. Sid. 39—40.) Det är klart, att icke
blott Legien, David och de båda Webbs, utan även själva Lloyd
George, Kaumann, Briand och Miljukow fullkomligt gillar denna
”internationalism”. För en fjärran, fjärran framtid är Axelrod redo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
