Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den sociala revolutionen inför rätta av John Reed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tala till oss om krig! Dessa ett hundra och en är veteraner från
ett krig som pågått hela deras liv, ett blodigt krig emot en makt, som
har omätliga krafter, ej ger något stillestånd’ och inte lyder någon av
den civiliserade krigföringens lagar. Klasskriget, arbetarnas
generationer gamla guerillakrig emot sina herrar, kriget som spänner över hela
jorden och är ändlöst.. . men bestämt att få ett slut.
Jakten på I. W. W:s män började i september 1917. I sju månader,
till april 1918, satt de i fängelset utan att få någon raiinsakning. De
åtalades för att de var medlemmar i en organisation och för att de
kon-spirerat i syfte att förverkliga idenna organisations program, vilket
i korthet var att förstöra lönesystemet. För detta var de åklagade och
ej för någon politisk aktion. Och deras ”brott” gick ut på ”störtande av
Förenta staternas regering”. Men man kunde ju inte sätta fast dem på
någon så löjlig beskyllning, och därför fyllde man ut åtalet med
”obstruktion mot regeringens krigsprogram” i olika avsenden.. .
Och medan de 112 förtvinade i häkte, bedrevs en vild jakt över hela
landet, I. W. W :s lokaler rensades, deras möten avbröts och deltagarna
häktades, deras papper togs i beslag, polisen och reaktionen for fram
som aldrig förr. Naturligtvis misslyckades ”förräderi”-försöket
fullständigt. Det var ju också bara arrangerat för att på något sätt dölja
förföljelsens verkliga natur. Regeringsexperterna, som undersökte
”tyskagenternas” böcker och räkenskaper, erkände att allt var i sin ordning.
Bl. a. var det en tid stort rabalder om en ex-guvernör Tom Campbell
från Arizona, som anlände till Chicago med ”en portfölj full av bevis att
I. W. W. tagit emot pengar av Tyskland”. I veckor stod han inför
domarbordet och väntades publicera sina märkvärdiga papper, och så en
dag meddelade han att den berömda portföljen stulits av en I. W.
W.-medlem förklädd till Pullman-bärare!
För att inte göra rättegången sentimental hade man aktat sig att
åtala några kvinnor, och man försökte noga undvika personer, som varit
offer eller vittnen till det amerikanska kapitalets ohyggliga banditdåd
mot arbetarna de sista åren. Men tack vare försvarsadvokaterna
Van-deveers och Clearys skicklighet blev försvaret i alla fall en enda lång
blodig redogörelse för industriherrarnas förbrytelser: Coeur d’Alene,
San Diego, Everett, Yakima Valley, Paterson, Mesaba Range, Bisbee,
Tulsa.. .
Mycket betecknande var (här liksom i den svenska
förräderiprocessen 1916) de frågor som gjordes angående socialism och revolution. När
juryn valdes, hade åklagarmakten naturligtvis ett hårt arbete för att
utmönstra alla radikala element. Bland saker som nämndes i de frågor som
från det hållet ställdes till jurymännen förtjänar anföras följande:
”Anser ni, eller anser ni ej, att alla barn bör läras vördnad för
andras egendom? — Anser ni, eller anser ni ej, att grundläggarna av den
amerikanska konstitutionen var gudomligt inspirerade?” — ”Karl Marx,
fader till denna brottsliga lära, dypölen där I. W. W:s rötter hämtat
mycken näring —.” Ja, ibland gick det för långt för själva domaren.
När åklagaren yttrade: ”En medborgare har ingen rätt till revolution under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
