Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ett märkligt omdöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ETT MÄRKLIGT OMDÖME
Vid det lyckligtvis förhastade budet om Lenins död för de
kontrarevolutionära. attentatskulorna i höstas inträffade det sällsamma, att.
åtskilliga borgerliga tidningar, som annars i nära i ett års tid dagligen
smutskastat bolsjevismen, inför sitt samvete fann sig nödsakade att vid
graven ge Lenin ett annat bedömande än det vanliga ”bandit”,
”tysk-agent” etc. Ur glömskan må räddas följande märkliga nekrolog ur den
stora liberala engelska tidningen Manchester Guardian den 2 sept.
(varvid dock måste erinras om, att denna tidning aldrig deltagit i det grova, t
skallet på de våra i Ryssland och f. ö. hela krigstiden bevarat en mycket
värdig ton gentemot utlandet):
Lenin meddelas ha dött av sina sår; förr eller senare hade
man jn väntat nyheten om mordet på honom, ty han hade i sitt
eget land fiender som sällan tar miste. Inga vänliga ord kommer
att sfösas på hans minne i detta land, men det är enkel rättvisa
att söka förstå honom och hans politiska filosofi. Att han i många
avseenden var en märklig man, att han gav det ryska folkets
massor vad de begärde, och att han behöll sitt grepp på dem in i det
sista — det må vara. sanningar som smakar oss mindre väl men
om de är sanningar, är det rättvist (och klokt) att erkänna dem,
och om de inte är det, hur kommer det sig då att han och hans
regering hållit sin ställning mot vem det vara månde sedan oktober
i fjol? Lenins forsyndelse -— en forsyndelse som ej får förringas
— var att han ignorerade de förbindelser Ryssland — ej bara dess
regering utan dess folk —• hade ingått med sina allierade, och
därigenom oerhört ökade Tysklands möjlighet att vinna krigét. Det
är en berättigad anklagelse, och dock är det orätt att helt enkelt
framställa Lenin som en vän till Tyskland. Han var det lika litet
som han var en vän till de allierade. Lör honom var hela kriget
något som han ej hade del i; han såg det helt enkelt som en kamp
mellan rivaliserande makter, som bägge var lika imperialistiska
och kapitalistiska. Själv stod han på proletaratets sida i Ryssland
och i a-ga. andra land. och det enda krig han gillade — och som
han verkligen med hela sitt hjärta och sin själ önskade — det var
proletariatets krig mot bourgeoisin, medelklasserna, kapitalisterna.
T. o. m. själva Rysslands sönderslitande och den där rådande
anarkin var för honom småsaker, bara de medförde det fasta
etablerandet av den sociala revolutionen i detta land, varifrån den som
han hoppades skulle sprida sig till grannlanden. Därav hans
ryktbara deklaration, att Ryssland till varje pris måste ha ett
”andrum” för att sedan det upprättat den ”sociala revolutionen” inom
egna gränser växa sig starkt nog att sprida den ut över gränserna.
Han var en aldrig kompromissande fanatiker men han var den
utan jämförelse starkaste och dugligaste man som fötts av den
ryska revolutionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:53:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/zimm/1918-1919/0043.html
