Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man behöver väl knappast nämna, att ångesten var stor i
de skånska städerna, där man fruktade att bondehären, som redan
räknade 1,500 man och dagligen växte, när som helst skulle
överfalla. De adliga godsägarna hade flytt till Malmö, där en militär
observationsplats inrättats i kyrktornet; och härifrån trodde man
.sig med kikare varsna stora beväpnade skaror, som voro på väg mot
-staden. På grund härav fick även Köpenhamn extra påhälsning
av vett-skrämda adelsjunkrar ocli deras familjer.
I Malmö, liksom i Helsingborg, hade man garnisonstrupper
förlagda, så att de förskrämda, om förnuftet fått råda, kunnat
känna säkerhet till liv och lemmar, men i Lund saknade man
sådant skydd. Där fick Haglösa skvadron, ”stadens invånare till
stor tröst och hugnad och kringliggande orter till betraktelse”
som det heter i en rapport från generaladjutanten von Plåten till
excellensen Toll, order att marschera dit.
En mängd övergrepp begingos av militären, som även hade
till uppgift att kvarhålla drängar, daglönare och statare hos
husbönderna, hugg och slag hörde till det alldagligä, men likväl växte
bondehärens omfång i kapp med förbittringen.
Ku hade emellertid den samlade allmogen beslutat, att dess
första anfall — just det väntade tecknet till allmän och
gemensam resning — skulle gälla Klågerups gods och slott. En mängd
allmoge samlades däromkring i den upprördaste sinnesstämning,
med de ursinnigaste åtbörder. Kustningen bestod av högafflar, liar,
påkar, jämte ett eller annat skjutvapen. Husfolkets ångest var
fruktansvärd, berättas det. Inspektoren gick, i den förrymda
husbondens frånvaro, bävande nt till folkskarorna och frågade vad de
ville.
— Yi vill njuta lag och rätt till godo såväl som herremännen,
svarades. Vi vill ej veta av något förskräckningsmanskap. — Yi
vill inte lotta eller spela på trumma — Yi vill inte vidare göra
några hoverier. Nu ska vi betala inspektoren för gammalt. Hit
med nycklarna till visthus och källare att hörja med.
Men framåt kvällen kom hjälparen i nöden till den myndige
inspektorens hugnad: Mörnerska husarerna hade ryckt ut med
förstärkning åt det hotade Klågerup. Hjälptruppen bestod av 100
man infanteri jämte så många husarer som genast kunde göras
beridna, ehuru hästarna voro på bete. ”Det var ett besynnerligt tåg
att åse,” säger Christian Halling i sina ”Minnen”. ”Det öppnades
av de fyra kanonerna, åtföljda av en liten servis; därefter kommo
husarerna, glättigt tämjande sina ovana, välfödda stadsbohästar,
och sist infanteriet av konungens eget sända regemente”. Något
senare på dagen avtågade även Månstorps husarregemente till
samma plats. ”Natten var lugn, men hemsk”, tillägger samme
författare.
Så småningom ordnade sig alltså slätten utanför Klågerup till
ett slagfält. För sista gången lär verkligen en uppmaning ha ställts
till de uppretade hoparna att ”vara förnuftiga”, men svaret blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
