Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
1919
Men Albert Engström har förtjänat en annan ryktbarhet. och
får den också hos vederhäftiga, människor redan nu och hos
allmänheten efter sin död. Han är inte bara Strix och Kolingen och de
mer eller mindre roliga anekdoterna. Han är en värkligt stor
tecknare — både i Svärge och mänskligheten —• och därtill en
betydande författare.
Både hans bildkonst och hans ordkonst spänner över rätt
ansenliga vidder. Om den förra behöver inte ordas mycket. Varenda
invånare i detta land har någon gång sett Strix och känner som
nära bekanta de Engströmska gubbarna: kolingarna och bönderna
och bondgummorna och studenterna, och prästerna och
kolportö-rerna och pigorna och sjökaptenerna och satpojkarna och
rixdax-gubbarna och medmänniskorna av alla stånd, yrken och partier.
Han är långt ifrån modernist i sin konst, han kan fattas
ögonblickligen av alla. goda borgare, men han är häller inte akademiskt
tråkig — då hade lian aldrig kunnat bli så populär — utan en
linjens mästare i släkt med konsthistoriens störstå och dessutom en
ytterligt personlig ande, sprudlande av kraft och humor.
Albert Engström är till hela sin natur bohäm, en
oförbränne-lig — trots sprit och hembränning oförbrännelig (vitsandet ligger
så frestande nära) — och kärnsund Smålandsbohäm. Den ohy v
-lade Smålandspojken röjer sig överallt i hans konstnärliga
gärning. Han är sin egen värd, bryr sig om yttervärden i den mån
han på sina färder eller eljes kommer i beröring med den och har
egentligen fullt göra med sina egna sensationer. Men samtidigt
filosoferar han som äkta smålänning om allt- Dock utan någon
fast åskådning. Ena stunden sysslar han med slagrutans
mysterier, andra stunden med lapparnas renmärken, från Strindbergs Blå
böcker kan han kasta sig in på en myrstacks liv. överallt
.märker man som förhärskande drag hans brutalt starka sammanhang
med naturen. Hans livsåskådning är enkel och osammansatt, lik
hans skärgårdsgrannars, fast fernissad av den kultur han mer
eller mindre motvilligt genomlidit. Han har en utpräglad beundran
för den fysiska kraften, pinas av kulturens värsta förbannelse:
arbetet utan muskler. ”Är det nu någonting för en stor stark kar
att sitta och skriva och rita gubbar? En kar skall sköta, en slägga
eller en plog eller en yxa och en kvinna.” Han sitter på
Saltsjö-badståget ocb förälskar sig i några medpassagerares bänder,
”starka arbetshänder med utpräglad karaktär”, och skäms inför
anblicken av sina egna vekare, att han inte brutit bygd och slagits
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
