Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ordningarna sättes ur funktion. En ny klass, en ny idé liar segrat.
Det kräver en djupgående förändring i alla samhällsförhållanden.
Ar det i sådant fall någon mening i att den segrande
arbetarklassen går att inkalla en ny konstituerande församling efter
di-gamla, avlagda principerna? Ar det inte mer rimligt, att man
söker finna sina egna naturliga maktyttringsformer?
Det är det man har gjort i Ryssland och nu senast i Tyskland.
(Art. skrevs före tyska konstituantens inkallande.) Möjligen blir
den tyska arbetarklassen på grund av den tvångssituation, den
befinner sig -i, -nödgad att utskriva nya val efter liberalistiska
åskådningar, men det rubbar inte det historiska faktum att revolutionen
har funnit sitt uttryck i nya samhällsorgan: arbetar- och
soldat-råden. Dessa är därför ieke endast en rysk utan snarare en
internationell företeelse.
Arbetar- och bonderåden har uppstått spontant i Ryssland
såväl som i Österrike och Tyskland. De är revolutionära
situatious-och aktionsorgan. De bygger på en bredare grundval än de gamla
arbetarsammanslutningarna, fackföreningarna och de socialistiska
partierna. Eack föreningarna är baserade uteslutande på
lönarbetarna och de socialistiska partierna på begränsade partiåskådningar.
Arbetar- och bonderåden söker däremot att förena alla som vill delta
i det stora omdaningsarbetet, De blir således i den revolutionära
perioden samlingsorgan för de framåtsträvande och uppbyggande
krafterna, men där fackföreningarnas ocli de socialistiska
partiernas medlemmar utgör grundelementet.
Arbetar- och bonderåden är också något mera, de är nya
samhällsorgan. Det är det som är det mest karaktäristiska hos dem.
De söker överta förvaltningen och ledningen av samhällets
angelägenheter. De lokala råden träder i stället för de kommunala
myndigheterna, distriktsråden i stället för länsstyrelserna och
landsrådet i stället för riksdagen.
Råden organiseras så vitt möjligt yrkesvis. Inte bara
kroppsarbetare, utan också andra, som deltar i det nyttiga arbetet, är
berättigade till tillträde. Vid skolor ocli andra nyttiga
samhällsin-rättningar kan det upprättas råd. Hela den produktiva klassen —
själs- såväl som kroppsarbetare — blir således med i rådsrörelsesn.
De lokala råden väljer representanter till distrikts- och
lands-konferenser, som träffar avgöranden angående distrikts- och
lands-intressen. Regeringen eller folkkommissarierna får sin
sammansättning av landskonferensen. Denna har sin mest omedelbara förbin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
