Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den kapitalistiska produktionens brist, på sammanhang sträcker
sig likväl långt utom den samhälleliga arbetsfördelningens område.
Med arbetsfördelning har man alltid förstått arbetets i sin
helhet uppdelning i smärre olika ”arbeten”. I synnerhet har man
med samhällelig arbetsfördelning förstått och förstår ännu
arbetets uppdelning i särskilda kategorier och yrken. Och ehuru
”oberoende” av varandra, behöver de kapitalistiska företagen varandra
likväl, emedan det ena producerar eller anskaffar råämnen,
verktyg m. m. åt det andra.
Likväl bör man ej förblanda tvenne i sig själv olika
förhållanden; den fördelning av det samhälleliga arbetet, som härleder
sig nr den samhälleliga arbetsfördelningen .som faktum — från
annat håll, och den samhälleliga arbetsfördelning som förbjuder
dennia samma fördelning —från annat håll. I själva verket:
särskilda varuproducenter är ej till blott av den anledningen att det
förefinnes olikartade arbeten. Inom varje olika, område av
produktion, också inom kretsen av de mindre och till sin natur mer
privata företagen, förefinnes ett stort antal självständiga
producenter. Med andra ord: det produktiva samhällets anarkistiska’
byggnad framträder i ”företagens” sammanhangslösa förekomst.
Dsssa företag i sin tur står i olika förhållanden till varandra:
sådana som kompletterar varandra och är beroende av varandras
varor (olikartade företag); eller konkurrerande sådana (likartade
företag). En skrädderiidkare är beroende av en tyghandlare
emedan han köper sitt tyg av denne, men en annan skräddare ser i
honom en konkurrent och dem binder intet som helst ömsesidigt
behov sammlan. Skrädderiaffär ens och tyghandelns samtidiga
förekomst är ett utslag av samhällelig arbetsfördelning. Däremot är
den samtidiga förekomsten av ett flertal skrädderiaffärer icke
något sådant utslag av arbetsfördelning.
Vid denna olikhet bör man ovillkorligen fästa den största
uppmärksamhet.
Vanligen anses den kapitalistiska produktionens anarki bero
på den varumarknaden behärskande konkurrensen — och endast
därav. Nu ser vi, att den på marknaden förekommande
konkurrensen endast utgör en del, en form för det produktiva ”livet”,
isynnerhet en form för de förhållanden, vilka icke är tillkomna i
enlighet med den samhälleliga arbetsfördelningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
