Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nedrivande och uppbyggande arbete.
En ;av de första åtgärder, bolsjevikerna vidtog efter maktens
erövring, var att formligen upplösa två reaktionära
konstinstitutioner, som stod hindrande i vägen för den ryska konstens
utveckling: Konstakademien och Moskvas Konstsällskap. Alla dessa
institutioners fonder och egendomar överläts till
folkuppfostrings-kommissariatet, som använde dem till att skapa en fri konstskola
och till diverse andra saker. Moskvas Konstsällskap upplöstes den
12 juli 1918. Den 18 juli hade man redan efter samråd med
experter givit folkuppfostringskommissariatet i uppdrag att upprätta
en förteckning på stora män, värda att hedras med minnesstoder
av arbetets Ryssland. Den definitiva förteckningen upptar 31
revolutionärer och revolutionära skriftställare: Spartacus, Danton,
Marx m. fl., bl. a. Plekhanoff, som till sin död förblev
bolsjevi-kernas hätske fiende, men av dem lansågs ha uträttat ofantligt
mycket gott för den ryska arbetarklassen; vidare 10 författare, bland
dem Tolstoj och Dostojevski, 3 filosofer och vetenskapsmän, 5
konstnärer, 3 kompositörer och 2 skådespelare.
Men ännu mer Betecknande än denna lista är de
tävlingsvill-kor för deltagande i monumentens utförande, som formulerades av
Konstkollegiet och iasställdes av rikssovjeten. I kollegiets
rapport heter det:
”Svårigheten består i> att förebygga att brådskan skadligt
på-% verkar arbetets konstnärliga balt, ty staten kan inte och får inte
— hur den än för övrigt må ha det ställt — bli språkrör för en
dåiig smak. Därför liar kollegiet antagit alldeles nya principer,
som hittills aldrig prövats,, vare sig i vårt land eller, så vitt känt,
någon annan stans i världen. Man liar å ena sidan beslutat öppna
tävlan på så vid basis som möjligt och på så vis locka med de
yngsta och nyaste krafterna bland skulptörerna; å andra sidan har
man sökt intressera folkets stora massa och komma den att så
myckel som möjligt delta i detta verk av konstnärlig skapelse.
Eörr under den byråkratiska regimen, begränsades dylika
tävlingar till ryktbara konstnärer eller sådana som var ekonomiskt
oberoende och utan tanke på tidsförlusten hade råd att delta.
Resultatet av de tävlingarna är tillräckligt bekant: deras verk håller nu
på att rän-sas bort från torgen. Alla de unga konstnärerna, boende
i gränder ocli kyffen, utan några medborgerliga rättigheter,
glömdes bort ocli föraktades. Allt nytt inom konstens värld förföljdes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
