Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ballet formen, icke av en kaka utan .av en pyramid: bönderna, de
många, underst, kungen, den ende, de som levde i högsta prakten,
överst.
Somliga ”var över”, andra ”under”, det insåg man. Men att
de övre stod på de undre fattade man inte. Det hela hölls svävande
av någon hemlighetsfull makt, en dimmig föreställning som
styrktes av begreppet konungen av Guds nåde.
Så fick Gudsnåde-begreppet en svår törn då kung Karl den
andre i England avrättades, och då England under Cromwell blev
borgerlig republik. Återfallet till kungadöme bibehöll i alla fall
England en betydligt modifierad uppfattning om kunglighetens
helighet.
På Europas fastland behölls länge den okränkta symbolen av
Guds uppenbarelse i kungarna. Men så dömde franska folket sin
konung till döden och bildade republik. Samtidigt bildade
Amerikas fria ’stater en liknande statsform. Gustaf III dödades
i Stockholm, men utan att detta rubbade svenskarnas rojalism.
Innan kungligheten störtas skall den som i England och Frankrike
i de åberopade fallen vara dömd av folket. Enskildas kungamord
borttar ej glansen kring tronen.
Med engelska, franska och amerikanska republikernas bildande
fanns prejudikat på att den översta strålande ej var behövlig. Man
började göra reda. för sig nyttan av samhällets medlemmar.
Kungadömet kunde, undvaras. Snart fann man att också adeln var
um-bärlig. Pyramiden var ej spetsig längre.
Ku började längst ner ett annat samhälle bildas, de
egendoms-lösas. På dem stod bönder och borgare, präster, krigare och
byråkrati. Överst stod statsmännen. Det borgerliga samhället var
färdigt och hade .avlöst det feodala. II.
II.
Rangen var förbleknad, snillet ävenledes. Den nya
samhällsmakten hette företagsamhet, målet för strävandet blev penningen.
Vi hade hunnit in i kapitalets tidsålder.
Idén om sam häl 1 si n d i v idens nytta hade ej utvecklats. Myttig
var den som var nyttig för sig och de sina. Företagsamheten höjue
å ena sidan enskilda inom olika samhällslager, men sänkte andra.
Samhället var ej längre det fasta, av rangen bestämda. Det blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
