Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tierna med sitt centrum i City och sin synförvändande journalistik
i den gula prässen hade icke for intet fyllt valagitationens kassor
at koalitionsregeringen; denna ålades en dubbel uppgift: dels att
avtvinga Tyskland en givande fred, dels att med lämpliga medel
hålla massorna i styr, om de skulle visa tecken till ett
återuppvak-nande ur den ”demokratiska” och militära hypnosen.
Så började då bourgeoisiens återtåg från de feta löftena. Den
s. k. Sankeykommissionens yrkande på gruvornas nationalisering
avböjdes nu av regeringen; detta krav sammanställt med de talrika,
röster, som höjdes även för bankföretagens socialisering, ett krav
synnerligen betydelsefullt i ett land, som allt mer tenderar från
industrikapitalism till finanskapitalism, röjer den nära
släktskapen mellan den tankegång, som börjat genomsyra de engelska
ar-betarne, och de idéer som den ryska sovjetrepubliken och den tyska
vänstersocialismen sökt förverkliga. Det är ett komplex av
fordringar, som förr eller senare leder till öppen, ohöljd kamp mellan
samhällsklasserna efter de starkaste materiella intressens linjer.
Givande efter för de kapitalistiska intressenas påtryckning
tummade regeringen på löftet om gruvornas nationalisering genom
att reducera denna intervention i Englands mest vinstgivande och
kulanta industri till blott och bart arbetärnes deltagande i kontroll
över gruvarbetet. Gruvbolagens och övriga, kapitalisters
kampanj riktades samtidigt mot 6- eller 7-timmarsdagen under
förevändning att, produktionen minskades ända dithän, att hela den
engelska industrin och exporten skulle allvarligt hotas av kolbrist,
varjämte kolpriset för det allmänna bränslebehovet skruvades upp
ej utan avsikt att uppreta den korttänkta massan av konsumenter
mot arbetarnes ”oblyga” anspråk. Gruvarbetarn® svarade med en
dräpande kritik av gruvarbetets hittillsvarande ledning, som icke
kunde göras fullt effektiv, förrän arbetarna i hela samhällets
intresse finge hand om produktionen.
I dessa ekonomiska spörsmål stod regeringen bunden av äldre
förespeglingar under krigsåren. Den ryska interventionsfrågan
åter var av ett relativt färskt datum. I och med vapenvilan på
fronterna blev den först särskilt aktuell för Englands värnpliktige.
Det bör emellertid anmärkas, att Arkangelskäventyret och
överhuvudtaget Englands hållning till ryska rådsrepubliken hade
livligt dryftats inom trängre radikala arbetarkretsar, inom ”shops”,
inom verkstads- och fabriksklubbarna, som växte upp som aktivi
-tetscentra bredvid och utanför de ”patriotiserade”, allt djupare in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
