Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
punkt i våldsfreden, farliga skottet i de engelska massornas
blinda tro på världens ärevördigaste parlament. Och vidare: Om
urbilden för borgarklassernas ”konstitutionalism” började och börjar
vackla i de engelska massornas föreställning och förtroende, måste
det återverka på parlamentarismens kredit och anseende i alla
länder. Den borgerliga ”demokratismen”, dristigt —- eller av sin
sociala och ekonomiska miljö tvingad därtill — knytande sina öden
vid världskriget, står och faller med sin ideologis och sin
praktiks urkälla — det brittiska parlamentet.
Den direkta aktionens -starka framtoning i engelsk
arbetarrörelse, markerad så kraftigt, att Glasgow-kongressen givit en törn
åt hela diskussionsplanet i världsprä-ssen, är då den självklara
verkan av all den desillusion, som kriget och freden framkallat.
Varken W ilsons och Lloyd George’s ordfyrverkeri eller allt
tingel tangel i och omkring Nationernas förbund har kunnat hindra
den proletäriska logiken, vägledd av socialismens solidaritetsidé,
att bryta sig väg fram. till stolt självhävdelse. Man får likväl
härvid icke lämna ur sikte, att den direkta aktionen, antingen
brevid-parlamentarisk eller antiparlamentarisk, har starka rötter i de
engelska arbetarnas mångåriga strejker och sega kamp för
strejk-och ”konspirations”-rätten. Rådsrysslands exempel, men
säkerligen ännu mer den tyska revolutionens första skede, där även
arbetarråden voro primus motor, tvingande med sig de stelnade
fackför-bundsformationerna, måste livligt erinra dem om 30- och 40-talon
i den engelska arbetarrörelsen. Rådssystemet visade sig ej längre
vara en specifik rysk företeelse. Det representerade en proletarisk
instinkt och tankegång, som lätt kunde anknytas vid deras egna
strider under ett sekel. <
Det är ramen till Glasgow-kongressen.
Det är nu intressant att iakttaga -hur direkt aktion stiger fram
bland de engelska arbetarna icke som en idé, utan som en praktisk
slutsats av faktiska premisser. Rysslandsfrågan tillika med
avrustningen, industrikontrollen och nationaliseringen, vilket allt
riskerades genom khakivalen, drev fram kongressens radikala beslut.
Så kom striden att stå mellan de av Clyne och de äldre ”boys’
förfäktade ”konstitutionella metoderna”, vilket här betyder
förhandling i vid bemärkelse, och den nya stridslystna taktiken. Både
på borgare- och arbetaresidan synes man ha anat, att kongressen
skulle ge signalen till en brytning. Regeringen gjorde min av att
draga trupperna tillbaka från Arkangelsk. Men kongressen å sin
»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
