Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II.
Socialisering och rådssysfem i revolulionsländerna
I revolutionsländerna kom det omedelbart efter
omvälvningarna till en radikal brytning med de borgerliga egendomsbegreppen.
Särskilt var detta fallet i Ryssland och Ungern under det den tyska
revolutionen tack vare den bögersocialistiska. riktningens styrka
icke nådde samma djup. Enligt en ganska framstående svensk
högersocialist, nämligen partisekreteraren Möller, är en social
revolution ett nonsens. Politiska revolutioner må vara’, men sociala —
bort det. Och likväl visar det sig överallt, att revolutionernas
sociala innebörd är det väsentliga i desamma. I Ryssland åtnöjde
sig icke de fattiga proletärerna odh bönderna med kadetternas och
borgarnas politiska revolution, som kastade tsaren ur sadeln och
avsåg att förvandla landet till en borgerlig republik. De fullföljde
revolutionen socialt, bönderna ville ha jorden och arbetarna
fabrikerna. Det ungerska proletariatet på samma sätt. Den finska
revolutionen var ingenting annat än ett klasskrig, en social fejd — för
arbetarna en kamp, för socialistisk samhällsordning. Det sociala
inslaget i den tyska revolutionen låter sig ej heller bestridas.
Frånsett scheidemännen — vilka för övrigt bekämpade
revolutionsten-denserna — gjorde väl arbetarmassorna sin revolutionära insats
lika mycket för att möjligen komma till en annan social ordning
som för att bli av med kejsar Wilhelm. Det har också fordrats ett
exceptionellt blodsregemente av högersocialisternas Noske för att för
tillfället lamslå de radikala massornas strävanden hän mot
revolutionens utmynnande i snabb social omdaning. Alltså kan man säga
att som en integrerande del i revolutionerna ingår överallt detta krav
på omedelbar omdaning av de sociala förhållandena, framför allt
produktionsmedlens socialisering. *
Ryssland uppvisar det mest strikta socialiseringsförfarandet.
I Finland dränktes revolutionen i blod innan någon djupare social
omdaning hann komma till stånd, i Ungern har ententen tills
vidare stängt socialiseringsarhetet och i Tyskland saboterar de ännu
mäktiga högersocialisterna det av industriarbetarmassorna
omfattade kravet. Men i Ryssland är den storborgerliga egendomen
upphävd och socialiseringen genomförd beträffande hela det
industriella livet.
Det visar sig att bolsjevikernø sökt att så troget som möjligt
följa de anvisningar som härvidlag lämnades redan i Kommuni»-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
