Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emot sig någon jämbördig motståndare inom Ryssland. Det har
därför varit dem möjligt att i vidsträckt grad skrida till
omorganisation av hela samhällsekonomin enligt revolutionens fordringar.
Förhållandena i Finland var fullständigt andra. Revolutionen,
som utbröt de sista diagarna i januari 1918, kom aldrig i besittning
av statsmakten i hela Finland. Yi innehade visserligen de sydliga
delarna av landet, landets fyra största städer och viktigaste
industricentra, d. v. s. landets mest framskridna delar. Men en hel
månad förgick, förrän de vitas motstånd å landsorten i Sydfinland
tillintetgjorts. De nordfinska jordbruks- och småbrukstrakterna
biträdde däremot ej revolutionen, och industri- samt stadsarbetarnas
revolter därstädes kuvades relativt lätt. Landets befolkning delades
någorlunda lika på det vita och röda området. De borgerliga litade
från början på utländsk hjälp och från och med utgången av
februari var fördraget med Tyskland klart. Någon tid senare landsattes
tyska trupper på Åland och den 1 april i Hangö. Redan de sista
veckorna i mars hade order om reträtt utgått till de röda trupperna
i Västfinland — den 29 april föll Viborg, den sista fasta orten.
Den finska revolutionen uppfylldes sålunda av oavbrutna
strider mot de ’borgerliga, och den vita regeringen fungerade under
hela-revolutionen i Vasa.
En föjld av allt detta viar, att de borgerliga i Sydfinland,
ehuru deras motstånd tillintetgjorts, under hela revolutionen
fortsatte med tyst motstånd, förhöll sig negativt till
revolutionsregeringen och lämnade ej hoppet om en slutlig seger. Revolutionen måste
därför föra ett oavlåtligt tyst krig emot detta, motstånd, och detta
kunde naurligvis ej undgå att påverka den finansiella
förvaltningen, det måste t. o. m. -sätta sin prägel på den. Ett dylikt
tillstånd torde dock ofta. förekomma vid en social revolution, och det
är snarare ett undantag, om statsmakten så lätt övergår i
arbetarnas händer, som det skett i Ryssland. Den finska revolutionen kan
därför uppvisa rik erfarenhet beträffande de metoder, genom vilka
borgerskapet under det striden ännu var oavgjord sökte motarbeta
revolutionen, främst just på det ekonomiska och finansiella
gebitet.
En annan omständighet, som gav prägel bl. a. även åt
revolutionen, var att Finlands socialdemokrati motvilligt gick mot
revolutionen, emedan det klart insågs, vilket vågstycke det var för ett
litet, lands arbetarklass att börja- med en social revolution, då
grannarna i väster och söder Var kapitalistiska. Partiets styrelse gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
