Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hög grad revolutionens Ryssland är ett kultursamhälle mer än
något annat nu bestående, ja i själva verket det enda nu bestående
samhälle, som — trots sina öppet erkända skuggsidor -— förtjänar att
kallas med detta namn. I förbifarten avlivar Stang i detta sammanhang den
någonstädes i ententeländerna hopkokta löjliga lögnen om ”kvinnornas
socialisering”. I själva verket är i intet annat land i världen kvinnans
ställning så fri odh så god som i Ryssland just nu.
Stangs ”Sovjet-Rusland” är intressant illustrerad och vackert
utstyrd. Den rekommenderas till ingående studium ej blott av våra
studiecirklar — på vilkas samtliga bokhyllor den naturligtvis skall finnas
— utan även av alla, som önska känna sanningen om revolutionens
Ryssland.
H. F. Spak.
Ludendorff: Mina minnen från hriget. I.
En storartat mångsidig bok, skriven av ett arbetsgeni av första rang.
Men vad man saknar hos Ludendorff är en självständig, naturlig
intelligens. Det är endast arbets- och pliktmänskan, som kan spåras i detta
verk. Just snillets intuitiva fjärrsyn saknas, liksom trots allt Ludendorff
icke kan spänna sin blick över större vidd än de fakta med vilka han
för tillfället opererar. Han behärskar helheten utan att förlora blicken
för detaljerna och besitter otvivelaktigt en massa förvärvad kunskap av
respektingivande kvalitet, men når dok icke upp till storhet. Bismarck
överträffar honom betydligt i att självkritiskt behärska sitt material,
i förmåga att kallt överväga sakerna och dra de riktiga slutsatserna,
medan Ludendorffs snäva patriotism tvingar honom att se ensidigt på
företeelserna. Tirpitz har i sin krigsbofc visat en vidare bilck och en
livligare intelligens — han var väl för övrigt den resligaste kraften
kring kejsaren, ehuru han som olyckskorp förlorade allt medhåll i
kretsarna. Nu visar det sig att han hade rätt.
En oerhörd självkärlek talar ur Ludendorffs bok. Han gör dryga
anspråk på hembygdens tacksamhet och begagnar varje tillfälle att
skjuta sina stora medmän i skuggan. Hindenburg framträder ej alls här,
och det är visserligen sant, . att Ludendorff var själen i Hindenburgs
bragder, men trots allt borde Hindenburg vara värd mer än de
intetsägande upprepningar av fraser om bonom som L. här ger, medan en
massa små stabsofficerare får ros mer än nog. Endast beträffande
Mac-kensen är Ludendorff nog frikostig att oförbehållsamt ge sitt beröm.
Som strateg intresserar Ludendorff mest i slaget vid Tannenberg,
där hans oerhörda järvhet att blotta försvaret mot Rennenkampf för att
få slunga angreppets hela kraft mot Nareffarmén visar i honom den
lyckosamma hasardspelaren. Ett verkligen genialt inlägg gör han i
fälttåget mot Rumänien, där hans ändrade plan, sedan han förkastat och
rivit upp Falkenhayns förslag, inbesparade tyskarna åtminstone ett par
månader, vilket var nog så viktigt, då män betänker att Tyskland,
Österrike och Bulgarien år 1917 levde uteslutande på Rumänien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
