Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■söm sorgfälligt utestängde de radikala elementen — ungdomen
-frän medborgarrätt.
Precis på motsvarande sätt gick det till i Tyskland. Den
revolutionära rörelsen leddes genom högersocialisterna in i den
borgerliga demokratins dödvatten, där arbetarrevolutionen dränktes,
medan reaktionens fula fisk flyter ovanpå. Historien förtäljer om en
forntida konung, som segrade genom att han förklädd lyckades
sätta sig i spetsen för den fientliga armén, vilken han sedan förde
vilse. På samma sätt har den härskande klassen handlat gentemot
den socialistiska rörelsen. I Tyskland var det Spartacus och de
oavhängiga, som drivit fram revolutionen. De gammalsocialistiska
ledarna gjorde allt för att hindra dess utbrott — de inträdde ju
t. o. ih. i regeringen för att rädda Wilhelm och dynastin — men
allt förgäves. Då, när revolutionen var ett faktum, som icke längre
lät sig förhindra, kysste de den med sina falska läppar, men blott
för att som Judas Iskariot förråda den. Hela den tyska
revolutionens historia under det gångna året är historien om
majoritetssocialisternas exempellösa förräderi mot revolutionens idé och dess
verkliga representanter.
De bekämpade och förhindrade realiserandet av tanken på
proletariatets diktatur, den enda vägen till socialismens förverkligande.
De förhärligade den borgerliga demokratin, parlamentarismen, och
slog ner den proletära demokratin, arbetare- och soldatråden. De
organiserade vita garden mot de väpnade röda arbetarmassorna. Ja,
mer än så. Det nuvarande högersocialistiska Tyskland liar t, o. m.
trampat arbetarnas fackliga sträjkrätt under fotterna och burit hand
på deras församlings- och yttrandefrihet. Överallt, där proletariatet
sökt ”konstituera sig till härskande klass” — för att tala med
Kommunistiska Manifestet — har det med brutalt våld hållits
tillbaka. De blodiga striderna och nederlagen i Berlin, Hamburg,
Bremen. Munchen skall till sena tider tälja om det revolutionära tyska
proletariatets heroiska kamp för socialismen mot den kapitalistiske
fiende, med vilken majoritetssocialisterna svurit ett ömt
fost-brödralag.
Många tusen av Tysklands bästa arbetares och socialisters blod
har flutit i denna kamp. Det är med vördnad och kärlek, vi
minnes deras namn — blott några fås, de flesta har stupat namnlösa,
men de lever ändock genom sitt verk —: Karl Liebknecht,
revolutionens fana, den tappre, oförsonlige kämpen, Rosa Luxemburg,
den skarpa tänkarhjärnan och den brinnande eldsjälen; Leo Jogi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
