Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Immanuel Kants folkförbund
’bringas i dessa .folkförbundets tider på tal av Hans Kapper i De r
Kampf. Liksom Plåto en gång jämställde filasoierna med kungarna, sk
krävde den blygsammare tyske filosofen att då det gällde, fredasaker
filosoferna åtminstone skulle kallas till råds av de maktägande. Mängden
av tankar hos Kant, vars skrifter på franska revolutionens tid väckte
så stort uppseende inte bara i Tyskland, deras otroliga djärvhet och
problemens aktualitet gör .studiet av K:.s .historiefilosofiska skrifter till något
helt modernt och väcker vårt största intresse. Den annars så spröde,
svårbegriplige och nyktert-kantige tyske tänkaren talar här till oss med en
övertygelsens klarhet och lidelse, som verkar rent förkrossande och visar
oss de nu maktägandes stamm,anden som uttryck för en tid av den
bedrövligaste nedgång i det offentliga livet. Kants lilla men till innehållet
grandiosa skrift ”Idé till en allmän historia i vä rid sm
ed-borgerligt .syfte” hade länge, råkat fullständigt i glömska. Även
Marx och Lassade torde knappast ha känt till iden anspråkslösa skriften.
Först i nyare tid hänvisades till dess alldeles särskilda vetenskapliga ocn
praktiska värde, så särkilt av Max Adler, som mycket skarpsinnigt
fr,am-h&llt uppsatsens grundtankar.
Schiller, vilken alldeles lör lite beaktats som revolutionär diktare,
rönte stor påverkan av den ifrågavarande Kantska skriften med dess
grundtanke, att mänskligheten så .småningom oundvikligt närmar ,sig
upprättandet av ett .allmänt rättsförvaltande medborgerligt samhälle.
Invändningarna mot detta världsstatsförbund avvärjer Kant med påståendet, att
staterna själva så .småningom genom nöden t. o. m. mot sin vilja tvingas
till ”en gemensamt avtalad folkrätt”. Alldeles som om den store tänkaren
.i förväg anat tillståndet efter världskriget, yttrar lian följande
innehållsdigra ord: ”Då staternas fortgående kultur tillsammans med den samtidigt
växande driften att med list eller våld utveckla sig på de andras
bekostnad måste mångfaldiga krigen och genom alltjämt.utökade på stående
fot och i disciplin hållna, med allt talrikare krig,svapen försedda härar
måste förorsaka allt högre kostnader; .då vidare under tiden prisen på alla
förnödenheter alltjämt stiger’ utan att man kan hoppas på en
proportionerligt f ortskridande tillväxt, av de dem representerande metallerna; då ingen
fred ens räcker ,så länge att besparingen därunder når upp till nästa krigs
kostnadsbelopp, varvid åter uppfinnandet av statsskulderna är ett
sinnrikt men sig självt till .sist förintande hjälpmedel; ,så måste vad den goda
viljan borde gjort men icke gjorde till .slut åstadkommas av vanmakten:
att var .stat i .sitt inre organiseras så, att icke statsöverhuvudet utan
folket, som .självt får bära krigskostnaderna, har den avgörande rösten
om krig eller icke krig. Ty detta måste väl avstå från. att av endast
utvidgning,sbegär eller av förmenta ärekränkningar ,i ord sätta sig i fara
för de personliga behoven.”
Att den rätta, formen för de så sammanslutna staterna är den
republikanska, bar Kant också profetiskt anat. Så framstår den allmänna
och varaktiga freden, skapad av ett allmänt folkförbund av republikanska
stater, som den historiska utvecklingens egentliga slutmål. Trots all för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
