Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
här vi väl undrande sport oss själva, vacl det har blivit av dem.
alla dessa, som ville ett nytt, ett bättre samhälle, alla drömmarna
oeh svärmarna, vars öden var så levande framställda att de aldrig
gic’k ur vårt minne. Jag skall säga er, vad det har blivit av dem.
De kämpar i leden nu, männen, men deras barn svälter ihjäl.
Ensamt i guvernementet Vladimir — berättar den franska tidningen
FHumanité —f har redan 250,000 barn lidit svältdöden. Gärna för
mig må ni dividera med fem. Det blir tillräckligt många kvar
ändå. .
Ryssland — de sagolika möjligheternas land, de vida
horisonternas. Utan hinder spejar ögat mot det blå fjärran, anande
sträcker sig själen mot det gränslösa. Hur tragiskt! Nästan komiskt!
Nu. har steppens Böner, alla drömmarna och svärmarna, törnat ihop
med verkligheten verkligheten i skepnad av några, närsynta,
små, parlamentariska räknemästare i London och Paris. Finns det
inte något som heter praktisk politik? Jag vill minnas det.
”Praktisk politik!”, Som ett ohyggligt svart kistlock sänker sig nu
nöden, frukterna av denna samma praktiska politik, över Ryssland
ocli dess famlande framtid.
På den ena sidan västlandets mätta bourgeoisi —- på den andra
sidan ett nytt släkte med framstormande ideer. Och dessa ideer,
vare sig vi nu är med på dem eller icke, dem tror man sig kunna
svälta märgen ur! Växa i utbredningsförmåga kommer de att göra,
vinna kraft av motgången, förvandlande sig i oförsonligt hat till
svärd mot västmakternas egna barbarer. Och försoning —-
försoning är det ju, vi måste oeh skall fram till, internationell fred’,
om vi nu överhuvudtaget vill fortsätta att leva här på jorden.
Nåväl! Så får vi då uppge några av våra gamla nationella, ideal, så ont
det än gör, de. som kanske hittills burit uppe vårt tankeliv. Byta
ut dem mot mänskliga. Landgränserna får inte stänga för våra
sympatier längre. I all mänsklighets namn spränger vi dem.
För mig står saken så, att inifrån måste räddningen komma.
”Vad det gäller, det är människoaiidens revolutionering”, skrev
Henrik Ibsen en gång. Fullödiga ord den dag som är. Inne i oss
måste en ny världsvilja uppstå och bli levandegjord. Den är redan
på väg att bli det. Först då är handlingens tid inne. En ny
världsvilja som vi är oss själva fullt medvetna om.
Jag har i min själ en outrotlig kärlek till Frankrike. Med
glädje hälsar vi, när all själfull fransk ungdom i dessa dagar reser
sig mot tvångsbud, mot nationellt högmod och trångsinne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
