Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liksom rapporterna från olika land visade en stark förskjutning åt
vänster, tog kongressen steget .fullt ut till kommunismen, vilket också
betonades genom hela Ungdomsinternationalens anslutning till Moskva
och omdöpande till Kommunistiska Ungdomsinternationalen. Klarläggande
resolutioner antogs. Kogresscns manifest till världens arbetare ungdom
såväl sam övriga uttalanden återfinnes i senaste nummer av
Storm-kl oekan. Vi hälsar,den röda falangen — som nu räknar över en kvarts
miljon aktiva kämpar — med dess egna slutord i manifestet:
Inga fängelser, ståndrätter och galgar .skall kunna förkväva vårt rop.
Våra handlingar och våra offer skall förstumma bödlarna oeh
bespot-tarna. För den slutliga segern borgar utvecklingens gäng, vår historiska
insikt, vår .socialistiska kunskap, våra unga hjärtans hänförelse och djärva
beslutsamhet. Arbetareungdom i alla länder! Slut leden! Förena eder
under den kommunistiska Ungdomsiuternationalens röda fana! Leve den
kommunistiska Ungdomsinternationalen! Leve den proletära
revolutionen! Leve den kommunistiska världsrevolutionen!
En kommunistisk studentinternafional.
Som Zimmerwald förut meddelat gjordes under det gångna, året,
-liksom redan 1918 — försök att få till stånd en socialistisk
studentinternational. Denna, den första i sitt lag, samlades också den 26 december i
Geneve, ett 30-tal ombud för studentgrupper i England, Tyskland,
Österrike, Schweiz, Holland, Frankrike, Jugoslavien, Belgien och Italien.
Förhandlingarna öppnades med en serie redogörelser för läget i olika
land. Från Tyskland rapporterades två riktningar, vardera om 1,000
medlemmar: den ’höger.socialdstiska .som ser sin uppgift ej i agitation men i
studier och som ej kunde samarbeta med arbetarungdomen enär den (helt
naturligt!) möttes med misstro av denna, samt den med de oavhängiga
och kommunisterna gående riktningen, ,som ivrigt deltar i klasskampen
utan att vilja- spela generalstab. Samma ståndpunkt söm de senare
representerade också holländarna och schweizarna och än skarpare ombuden för
jugoslaverna, som har en numerär också de av c:a 1,000. Belgierna och do
700 socialistiska Wienstudenterna hade sänt moderata ombud.
Engelsmännen, som representerade 500—600 studenter av olika socialistisk färg, ville
ha en .studentinternational för de bägge riktningarna.
På dagordningen stod anslutning till andra eller tredje
Internationalen, ej förrän som sista punkt, men man beslöt ta den redan i början.
Kommunisterna krävde anslutning till sin International, högcrsocialisterna
vågade ej förorda anslutning till sin, iltan ville hålla
studentinternatio-nalen utanför som särskild organisation, däremot kunde de gå med på en
platonisk, sympatiförklaring för Kommunistiska Internationalen.
Debatten, som vart ganska het, öppnades från jugoslaviskt .håll med
krav på grundande av en kommunistisk studentinternational med tillträde
endast för medlemmar av Tredje Internationalen. Häri instämde italienare,
schweizare, holländare, halva franska delegationen oeh de tyska
kommunisterna. Emot detta uppträdde österrikare, tyska högersocialister och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
