Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
soldaten liar undergått. En var som förstår vilka följder oförskylda
lidanden i ett frontkrig kan ka, den kan även förstå vad som skedde
med den ryske soldaten. Men det är så lätt att glömma vad det vill
säga att ha klivit jagad i månaders snöglopp, under brännande
hetta, under sjukdom och kreverande kulor, utan annan ersättning
än chimären att få kallas lille fars soldat. När nu härskaren över
miljoner soldater var en obetydlig fånge, vad under då att
soldaterna expedierade topparna av fångens system, ty för soldaten stod
det klart att då tsarens saga var all var även officerarnas
fullmakter förfallna.
Det stod som ett fullbordat faktum att med den armé, som nu
fanns, gick det icke att föra krig, ty revolutionsvågen hade slappat
disciplinen och därtill var det vår i dubbelt mått i den ryska,
soldatsjälen. Nu vet man. att för ingenting är den ryska bonden så
känslig som för våren och vad därmed följer. Bondebarnet trotsar
allt då det förnimmer vårens ljumma vindar segla fram över
markerna, och hör det så en fågeldrill iså är det färdigt och det ger sig
på väg hem. Var det underligt att den i löpgraven stående
soldaten tog sitt parti, givande gud och fan fosterlandet, som han aldrig
fick något av, och deserterade? Den som inte var med när skiftet
skulle ske den fick intet, så resonerade soldaterna ooh begav sig
mot sina byar. Vad gjorde nu det, om jag och Ilja. ooh kanske också
Paul knatade hem ett slag och såg till hur det var med jorden o.
s. v., det fanns ju så många miljoner kvar som kunde klara
tyskarna! Och man gick!
Det var under denna kritiska period som
revolutionsregeringens män, for till fronterna för att rädda vad som kunde räddas.
Jag minns när några medlemmar av fjärde ’duman reste ut till
fronten i norr för att agitera. De anlände till ett regemente som
vägrade att gå till fronten under förevändning att de ej varit lediga
nog. Efter presentation hos översten beslöt de att ta anställning
som meniga soldater vid just detta regemente, och iklädda sehinellen
fick de tillträde till alla möten som hölls av soldaterna. Vid första
mötet förklarade de som, sin bestämda mening att de skulle gå till
fronten för att där avlösa i första löpgraven, detta även om icke
en enda mer av hela regementet ville gå med. Effekten blev, att
hela regementet kände sig generat ooh gick oförtövat till fronten.
Igen ville veta av att dumamecllemmar skulle gå till fronten för
att lära soldaterna slåss. Ja, det höjdes röster mot de tre nya sol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
