Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med hänsyn till berörda brister i planen för 1911 års .grundsatser
vore, säger .kommissionen, en återgång till 1897 lårs uppställning att
rekommendera. Detta kund© ”utan vidare ske beträffande det Monde
stycket, som därför .också i förslaget .uteslutits”. Men det bebov att säga
ut v.ad .som är, även där det icke passar utan vidare in i ett förenklat
schema,, det kvarstod oförändrat. För varianterna i kapitalismens
utveckling inom industri och jordbruk fick socialdemokratin icke blunda.
För detta ändamål föreslog nu även kommissionen en resturering
jämväl av 1897 års program. Dessutom erinrades, att där saknades en
väsentlig länk i den .socialistiska tankekedjan. Socialismen ville ej blott
rättvisare fördelning utan även högre produktion. Det privatkapitalistiska
produktionssättets verkningar voro i grundsatserna framhävda vad den
sociala fördelningssynpunkten angår, men knappt mer än antydda
beträffande produktionssynpunkten. Denna lucka hade kommissionen .därför sökt
fylla och därvid även i förslaget berört den nya utvecklingsfas av
kapitalismen, som fått sitt uttryck i monopolbildningarna.
Mot denna framställning kan enligt min uppfattning göras
betydande erinringar. Redan ett förehavande att .giå tillhaka i tiden i stället
för att försöka ise fr.am&t och utåt alla vidderna, måste väcka tvivel.
Politiska teorier tåla minst av .allt att stagnera, de måste fördjupas och
befruktas oavlåtligt, om de skola kunna leva.
Marxismen har .grundat ett ekonomiskt system -och är således en
lära. Den marxistiska socialismens stora insats ligger i dess kritik av
den liberala ekonomiska läran, dess analys ,av det nutida .samhällets
materiella tillstånd ooh organisation av lönearbetarne för sitt människovärde
emot profiten. Den nämnda undersökningen kan liksom alla allvarliga
forskningar med fog kallas vetenskaplig, >om det över .huvud gives någon
annan verklig vetenskap än de .rena naturvetenskaperna, vilka ensamma
kunna komma till -oomtvistliga resultat. Den marxistiska läran,
begriplig för sin tid och mäktig i sin insats, var däremot icke universell.
Den var pendelrörelsen i motsatt riktning mot upplysningstidevarvets
absoluta förnuftslära, föregångaren till den idéella liberalismen. Den
räknade för litet med andliga verkligheterna ooh blev .därför på den
punkten ovetenskaplig liksom övriga partiriktningar. Det kommer alltid
att finnas en myckenhet människor, .som i historien .skåda en intim
samverkan mellan både .ekonomiska och andliga makter .samt veta av
erfarenhet att de .senare verka även inom dem. Tiden justerar
åskådningarna öeh de krafter, som .sätta en speciell rörelse i gång, sluta .ofta,
såsom meningen nog .också varit, med att upphäva .sina e-gna
utgångspunkter.
Lärans dogmatiska vidmakthållande i materialistisk begränsning av
åtskilliga eftermarxister har till och med börjat farligt verka som broms
på -den mänskliga viljan, vilken dock i alla tider varit en stor makt till
framåtskridande. Den materialistiska historieuppfattningen, som velat
utan samverkan driva en idealistisk .på flykt, (hreder mångenstädes en
fatalism över den socialdemokratiska politiken, som hotar att i praktiken
sammansmälta med den konservativa teorien eller självsuggestionen om
nödvändigheten av utvecklingens snigelgång i förutbestämda fåror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
