Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1920. Så naivt enkelt behandla de gamla, förvittrande spetsarne
från ett tidevarv, som flytt, detta återuppbyggnadsproblem.
Longuet-centerns styrka däremot låg i ett klart formulerat
klasskamp svillkör som betingelse för en ny samling samt i
yrkandet på samverkan med tredje Internationalen. Centerns svaghet var
emellertid Longuet-resolutionens ävlan att minska, betydelsen av en
principiellt oöverstiglig klyfta. Där framställdes sprängningen som
blott ”en tillfällig splittring”. Vädjan till Schweiz’ och Italiens
långt, åt vänster nyorienterande socialistiska partier i och för ”en
aktion på grundval av socialismens traditionella principer” samt
knytande av förbindelser mellan de franska socialisterna och tredje
Internationalen försvagades i någon mån av det därvid lastade
villkoret om bibehållande av kontakten med ”det västeuropeiska
proletariatet”. I detta proletariat — t. ex. hos ide engelska
arbe-tarne — givas ännu reaktionära riktningar, och vad menas med
”kontakt”?
Yttersta vänsterns ståndpunkt var då otvetydig och på
jämnhöjd med en europeisk situation, dag från dag alltmer
revolutionerad. Loriots resolution fordrade omedelbar anslutning till Mosk
va-internationalen utan krångel och väntan; ett uttryck för stämning
och klarnad vilja till handling på samhällsdjupet fordrade den
den ”kapitalistiska statsmaktens” avskaffande — en klar och
slående formel–––samt massornas självstyrelse medels egna, med
sovjets likvärdiga organ, vidare diktatur, omedelbar expropriation
och bönders och arbetares direkta förvaltning —•- allt genomfört
medels inassaktioner. Där finnas förenade Zimmerw.ald och rysk
rådsrepublikansk praktik.
Av utomordentligt intresse voro i detta sammanhang Lenins
brev till Longuet och en artikel av honom. Lenin, rik på
erfarenheter från två års fruktansvärt krävande praktik, ställde sig
skeptisk gentemot ett blott formellt antagande -av proletariatets
diktatur; han varnade för samröra med Thomas, Sembat etc. eller
överhuvud med socialförrädare. Ett psykologiskt och taktiskt djupt
ord riktar här Lenin till de franska socialisterna, i det han betonar,
att striden skall genomkämpas därnere med massorna i stället för
den högersocialistiska metoden att ovanifrån släppa ned till dem
en och annan reform. Lenin tycks betvivla, att Longuet fullt fattar
denna nutida förutsättning för en verksam revolutionering, ehuru
den ungerska rådsrepublikens öde, i det socialdemokratin förlamade
Bela Ivuns diktatur, bjuder ett varnande exempel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
