Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLMSKA
KOMMUNISTER UNDER 1800-TALET
Av ALFRED KÄMPE
När man forskar i stockholmska hävder från 1800-talets förra
hälft, varsnar man ganska snart, att den sociala frågan allaredan
hegynner intaga en ganska dominerande plats inom vissa läger,
ehuru man ännu på bestämmande håll inom regering och riksdag
— för att inte tala om den sociala puerilitetens fasta borg: hovet
— ännu var både döv och blind för de allt högljuddare kraven
nerifrån. En del åtgärder för att upplysa arbetarna vidtogos av
framsynta frisinnade ganska tidigt, och följderna av deras
bemödanden blev den år 1845 uppkomna ”Bildningscirkeln”, vilken
sökte hos medlemmarna av ”hantverks- och fabrifcsklasserna väcka
och underhålla håg och sinne för tanke- och sedebildande
sysselsättningar — som det heter i statuterna — samt att bringa
medlemmarna i förädlande beröring ej blott med varandra, utan även
med personer ur andra samhällsklasser”. Stiftare voro dåvarande
skräddargesällerna, sedermera mästarna O. Renhult och S.
Trädgård samt med d:r J. Ellvin, vilka verkligen lyckades fånga
intresset bos allmänheten genom de under några år livligt besökta
söndagsunderhållningarna i De la Croix’ salong vid
Brunkebergs-torg. Särskilt kan antecknas, att överklassen var synnerligen
fientligt stämd mot företaget och sökte genom begabberi förstöra
det.
Det blev emellertid snart klart för cirkelns mera radikala
medlemmar, framför allt genom den från Lund till Stockholm
överflyttade .studenten Fredrik Theodor Borg, sedermera mest känd
som tidningsman i Helsingborg, att densamma icke tillfredsställde
arbetarnas behov. Därför begynte man spana efter något annat
medel. Nu hade man likväl lärt känna sammanslutningens stora
betydelse, och av denna anledning stiftades den 17 februari 1850
i huvudstaden en Arbetareförening — icke att förväxla med den
ännu levande med samma namn — ”för att till vinnande av en
förbättring i arbetarklassens samhälleliga ställning och villkor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
